Hammerdalsvantar

Är så nöjd att jag lyckades få till både tumkil
och tumme för Hammerdalsvantarna blev så vackra.
Jag hade två beskrivningar, den ena utan tumkil, den andra med (men med oklar förklaring till hur den skulle in på vanten). Det blev en del ”hittepå” för att få till det.Är så nyfiken på hur det mjuka och vackra garnet av ull från jämtlandsfåret spunnet på Ullforum kommer att funka i vantar, de är i alla fall väldigt sköna att ha på sig.

Matilde & Claudia

Matilde är Claudias enfärgade kompis, lika tunn, skön och lättburen.
Istället för sprund där bak har Matilde sprund i sidan.
I sidan fortsätter resåren uppåt en bit för att sedan försvinna.
Bakstycket är lite längre än framstycket.
Beskrivningen finns  på Ravelry, eller via direktlänk här:

Vantar från skogen passar även i stan

När jag såg min kompis fina Forest mittens fick jag habegär och sticksug på en gång. Jag mer eller mindre tvingade mej till att få sticka ett par (och hejar på att han gör en beskrivning).
Jag har gjort några ändringar, tex tog jag bort mudden för att korta av vanten något så att den passar min lilla damhand istället för en herrhand. Mitt garnval har också gjort vanten mindre, jag har stickat i Tant koftas färgspel (färgerna nypon och himmelsblå).
När vi satt och tittade på beskrivningen fick jag idén att sticka rävspår i handflatan istället och ritade upp ett fint mönster (tyckte vi). Det intressanta är att när spåren görs till ett heltäckande mönster så är det ett helt annat mönster som framträder, men det gör inget jag vet ju att det är räven som tassat fram i alla fall.