Min version av kant till Tålamodspåsens tovade vantar blev stickad med inspiration från Bohus stickning.
Är speciellt nöjd med att den annars grådaskigt ljusgula aplacan lyser fint då den trivs ihop med de andra färgerna.
Gårdagens svettiga längdskidåkning (vilka lopp!) gjorde det inte lättare att sticka trassel…och mitt språk var nog inte lämpat för små öron, men det går långsamt framåt.
Idag har jag ägnat morgonen åt ”downhill dying” istället. Resultatet blev en full palett av nyfärgade sockgarner. 
Har även färgat lite grått Z-tvinnat garn till helgens kurs i tvåändsstickning på HV och lärt mig att färga röda toner på grått inte är lätt, det liknar mest köttfärs, i alla fall i vått tillstånd.
Såhär ser det ut i min soffhörna nu, men är det OS skall det väl vara utmanande…eller hur? Inga lätta segrar eller enkla målgångar.
Det verkar bli mer tänka än stickning, har nästan slagit knut på både mej, stickning och resten av familjen i försöken att få ihop flätan som skall sitta nederst på Odile.
Tycker att jag äntligen lyckats få till vridningarna enligt skissen…lyckas inte riktigt utföra saltomortalerna efter textens anvisningar. Stickar vidare en bit så får vi se hur det går, det skall vara 6 eller 7 knopar till. Det är nu man önskade att man varit scout i alla fall…Jag snubblade redan på startlinjen i min WIPs Dancing. Jag snubblade på en påse grön Nepal varpå jag genast bytte till Sweaterboard cross för att göra en Odile (att det skall vara så lätt att påbörja nya projekt och så svårt att avsluta gamla).
Såg Odile för ett bra tag sedan när jag fick låna Verena av en rar stickvän, lyckades inte lista ut konstruktionen helt då tidningen var på tyska. Har nu tidningen på engelska istället, är inte helt säker på hur jag skall få ihop de snygga flätorna på nederdelen, men det verkar (tyvärr) inkludera en hel del monterande.
