Svala kvällar

Trots att dagarna är supervarma är kvällarna augustisvala så jag har kunnat sticka lite på den varma isländska västen.

Färdigstickad är den men med min lösningsidé har jag en del montering att göra. De blåa kanterna skall sys in (hur gör man det på snyggaste sätt?). Den nedre kanten är redan nålad, men inte sydd. Monteringen lockar oerhört (läs inte speciellt), men att få börja på vildäpplet är en bra morot (har ännu ej nystat en enda meter av den härliga angoran).

Provstickandet fortsätter

Nu är det dags att beskriva vad jag håller på med. Totalinspirerad av utställningen letade jag fram mina böcker om Bohus stickning (det är ingen ny kärlek så jag har hunnit samla på mig ett par). Efter att noga studerat bilder i böckerna har jag börjat provsticka ”skrytskaft” till korta sockor, har tänkt att kanten skall sticka upp fint ur mina låga kängor (men de skulle nog funka lika bra på vantar). Det är lite knepigt att få fram de fina mönstren som skapas av flera färger och räta blandat med aviga maskor då jag begränsat mej till att använde släta sockgarner istället för mjuka fina angoragarner, men jag vill kunna tvätta mina sockor i maskin.

Man kan lätt se på de ”skrytkanter” jag stickat hittillls att de blir bättre och bättre (tycker jag i alla fall), men nu får jag behärska mej. Inser att jag redan påbörjat 4 (PAR!) sockor.
Är det förresten någon som har tips på enfärgade sockfötter som ändå är lite speciella är jag tacksam, det kan ju bli tråkigt att bara göra helt släta sockor och det spelar ingen roll om man stickar från tån eller uppifrån (men det skall vara en häl med hällapp). Jag startar kanten med en temporär uppläggning vilket innebär att den sockfot jag skall sticka antingen kan stickas uppifrån genom att jag plockar upp i uppläggningen eller nerifrån och sedan sys ihop med de öppna maskorna. Ett alternativ som jag tänkt mig är Brainless av Yarnissima.

Äntligen är de klara!

Ibland får jag frågan om hur lång tid det tar att sticka en sak. Jag blir alltid svaret skyldig då jag tycker att det är ointressant, men ibland kan jag inte låta bli att kolla i min blog där informationen faktiskt finns. Det har tagit mig FYRA! månader att sticka detta par sockor! Fast jag vill lova att de är välstickade, jag är säker på att varje maska stickats minst tre gånger.

I morgon flyger de över Atlanten med äldsta dottern som skall tillbringa sina närmaste år här.
Lösningen på skaftet blev förresten att stegvis öka stickstorleken. Från 2,5 över 2,75, 3,0 och 3,25 till 3,5. Nu går sockan att dra över hälen och nu skaften sitter som smäck. Mönstret heter Nutkin och det var marsmönster i Stickameras sockklubb.

Vilken belöning!

Efter att ha suttit med bokföringen hela dagen kunde jag inte fått en bättre belöning än ett paket från Västra Frölunda.

Angoragarnerna är ljuvligt vackra, det är 14! fantastiska mönsterfärger.
För ett par år sedan stickade jag bohuströjan Skogsmörkret och sedan dess har jag drömt om Vildäpplet som snart skall sitta på mina stickor. Fast först skall jag rensa WIP-korgen så att mitt VIP-projekt får bra plats. Har världens bästa morot för att göra klart! Jag måste också besluta mig för om det skall bli en kofta eller tröja.