I denna veckas Året Runt (nr 39) finns det en liten trevlig stickspecial.
Med finns min sjal stickad i finaste Visjö. Vackert garn gjort av svensk ull och spunnet i Sverige – det är inte helt fel det!
Enkelt stickad sjal där det vackra garnet får komma till sin rätt, men en stickad volang som extra knorr. Det finns även ett par söta muddar som lockade sticknerven….men inte denna månad…inga nya projekt nu….kanske……
När jag är ute och reser har jag alltid (minst) tre stickningar med mej. En ny (alltid kul med nytt), en ”gammal” (som jag borde sticka på) och en i reserv (ifall de andra hänger upp sej eller bara blir tråkiga). Brukar dessutom packa lite reservstickor och virknålar ifall jag ”råkar” shoppa något som jag ABSOLUT behöver påbörja direkt (eller i alla fall provsticka till/på), jag är ju lite ”picky” vad gäller stickor…vad som helst duger inte numer.
Det nya projektet på Shetlandsöeresan var ett riktigt restgarnsprojekt. Plockade ihop mina rester av Lang Nobile, efter att ha stickat Jutta & Jutoria, och påbörjade en Rikke hat.
Roligt projekt då jag varvade de olika (redan självrandande) snuttarna med färgbyte varje varv.
Färger och mönster fick växa fram,
det var svårt att sluta så mössan blev faktiskt färdigstickad resan på resan.
För att slippa fästa en massa trådar, tovade jag ihop garnändorna när jag bytte nystan.
Åker till Shetlandsöarna idag, lite taskig planering då jag skall springa mitt första lopp – Tjejmilen precis efter jag kommit hem och troligen inte hinner springa mer innan dess. Kom gärna & heja den 7/9…jag kan behöva det:-)
Med på resan får min nya sjal följa. Det är en variation av mysteriesjalen Noomi, men den blev inte särskilt lik originalet.
Är nöjd både med blommor och ränder:-)
Ni som varit här förut har ju redan förstått att jag har svårt att göra som det står i beskrivningen. Det gäller även mina egna beskrivningar, trot eller ej.
Bara för att beskrivningen FÖRESLÅR stilrent svart/vitt med accent i rött kan man ju göra nåt helt annat, så jag har stickat muddarna till Hilma i massor av färger.
Den observante ser snabbt att de båda muddarna dessutom är olika. Samma färger men inte på samma ställen. Att göra på detta sätt är nog ett sätt för mej att göra revolt mot mej själv. Tidigare har allt varit i total symmetri, men så icke nu. För symmetrins skull pekar i alla fall flätorna åt olika håll, det känns väl skönt:-)
Skillnaden blev inte SÅ stor mot innan, lite längre bara, men jag har ju stickat i en ganska lätt gankombination
Experimentet har i alla fall varit intressant och lärorikt, men jag tror att jag fortsätter att sticka fastare på tunna stickor.
Kanske skulle jag ha dragit ut nederkanten när plagget var fuktigt för att få mer sving under flätan.
Vet inte hur användbart plagget är, men jag tror att jag gillar att bära den med ”öppning” fram bäst.
