Det handspunna garnet räckte precis till min Sarkle, det blev bara ett pyttenystan över.
Tröjan är ganska nätt, ärmarna smala och jag är nöjd.
Det är verkligen intressant att sticka av handspunnet garn.
Garnet har verkligen sitt eget liv, jämnt på sina ställen och ojämnt på andra. Jag har ju provat många olika sorters fibrer, de är alla olika att spinna vilket gör det svårare att skapa ett jämnt garn.
Jag får ofta rådet att jag borde tvinna mina garner mer, här har jag tagit i lite för mycket.
Nu känns det nästan som om det kan bli T-shirtväder (vissa dagar i alla fall), och då passar det ju bra att göra klart det sista på Fiorellino.
Fiorellino är designad av Isabell Kraemer, mönstret på oket är lite pilligt att sticka (spetsig sticka rekommenderas) men det gillar ju jag, och det blir så fint. Det syns även bra i mitt mörka färgval.
Tröjan är verkligen underbar, garnet är fantastiskt innan tvätt och helt magiskt efter tvätt.
Det fantastiska garnet heter Fior di Lino och jag köpte mitt hos Makeri 14 i Gamla stan, Stickholm.
Nu funderar jag på vad som kan bli nästa projekt i garnet. Även om garnet är kostsamt så är det drygt, det räckte med 4 nystan och det blev lite över.
Min T-shirt med blommiga ränder är faktiskt klar och har så varit ett tag, men det har inte varit riktigt T-shirtväder på sista tiden.
Det blev lite garn kvar, av båda garnerna, men nästan hela 200gramsnystanet Candy cotton gick åt till min storlek.
Häromdagen tog vi i alla fall ett par kort i den iskalla vinden.
Jag är verkligen nöjd, den blev precis som tänkt och jag hoppas vädret vänder så att jag kan få mycket glädje av den.
Det blev verkligen perfekt när jag förstärkte mönstret med en tråd mohair i en något starkare blå.
Beskrivningen är på gång och går allt som det ska kommer den nästa vecka, jag har haft lite problem att få till graderingen men nu är jag nog i hamn.
När vi var på stickfest i väst fick även KM en goodiebag, i goodiebagen fanns bla ett nystan Mondial CIAO.
Som ett litet tack till all hjälp jag får har jag nu stickat ett par sockor av garnet till KM.
Som vanligt använder jag beskrivningen till bassockan Evert, stickad från tån med kil och hällapp för bästa passform.
Garnet var mycket trevligt att sticka i och jag gillade mönstringen, maken har självt valt kontrastfärg.
Maken är mycket nöjd, mina handstickade ullsockor är en klar favorit i sockgarderoben och jag gissar att han hoppas på ett sockpar till av ”mitt” nystan som var ganska likt men inte riktigt.
Det var ju inte så mycket kvar säger den som inte tycker att det är någon match att sticka tummar,
men nu är i alla fall de tvåändsstickade vantarna i handspunnet neonrosa garn (corriedaleull färgad av Niklas, Quitter yarns).
Blockningen gjorde verkligen susen, garnets ojämnheter är inte alls lika tydliga längre.
Jag tycke garnet var ovant mjuk att tvåändssticka i,
i gengäld blev vantarna riktigt mjuka.
Är så nöjd och det är en speciell känsla att sticka i egenspunnet garn.
Vantarnas krokmaskmönster var roligt att sticka även om det krävdes diagramläsning mest hela tiden (ibland vill jag ha sådana projekt också).
Jag lovar att det blir beskrivning, inte nu, men längre fram.
