Nu går det bra

Äntligen har Kerstin och jag blivit vänner på riktigt.

Hon har fått en halskant stickad i vriden resår (eller halvvriden då jag endast vridit de räta maskorna) eftersom jag tyckte att det passade flätmönstret. Hade en idé om att låta flätmönstret fortsätta upp i halskanten, men det blev inte bra. Även ärmarna är färdigstickade, äntligen, vet inte hur många gånger jag stickat dessa ärmar, men nu är de bra. Även ärmarna avslutade jag med vriden resår.

Ojämnt förhållande

Kerstins och mitt förhållande gick verkligen upp och ner förra veckan.

Före blockning

Jag stickade, provade och repade Kerstins ärmar men kände mej ändå inte helt nöjd.

Efter blockning

Frågan var var problemet låg, skulle jag ha gjort om ärmen ända från början (och då repa båda ärmarna) eller var det något obra redan med oket? Eftersom det är en hel del flätor beslöt jag till slut att mellanblocka Kerstin en andra gång.

Nu stickar jag åter med riktigt krulligt garn och tror åter att jag har fortsättningen på vårt förhållande klart för mig, och framför allt att det känns riktigt bra.

Veckans projekt v3/2026

Veckans projekt från projektlistan blir flättröjan Kerstin. Jag lade upp henne julas och efter att ha stickat (och repet) oket ett par gånger stickade jag vidare lite på kroppen för att kunna prova att den blev bra. För att verkligen kunna känna att det blir bra började jag sticka ärmar, utan att tänka gjorde jag ärmarnas minskningar i takt enligt beskrivningen för den storlek jag stickar, tänkte att det var väldigt ofta och det var det. Tappade i alla fall farten och sedan dess har Kerstin fått vila.

Har repat hälften av det jag stickat på ärmen och fortsätter minska mer sällan framöver.

Juluppläggning

Unnade mej givetvis en juluppläggning (fast jag har många roliga projekt på stickorna). Redan innan vi åkte på några dagars julledighet med barnen lade jag upp tröjan Kerstin från Anna Sjösvärds bok Sticka i svensk ull, och det var tur för beskrivningens början krävde både fokus och fantasi. Garnet jag stickar i är Ulrika tweed från Svarta fåret.

När oket var nästan färdigt tyckte jag att ärmen kändes lite vid och kroppen lite smal, men när man stickar flätor kan mycket hända vid blockning.

Jag sköljde upp mitt ok och provade igen, mycket hände och det blev ganska bra.

Beslöt att sluta öka på ärmarna och att fortsättningsvis öka på kroppen varje varv istället för vartannat varv. Efter att jag satt av maskor för ärmarna och börjat sticka kroppen för sig blev det lättare att prova och tydligt att ärmen fortfarande var väl vid (jag har smala armar).

Så jag repade upp, vilket jag borde ha gjort när jag blockat. Nu blir ärmen ännu smalare och jag skall öka för kroppen vart annat varv, oket kommer bli längre men det gör inget (det tror/vet jag nu när jag provat).