Det sista

Både framkanter och halskant skall enligt beskrivningen till Madeleine rätstickas, jag valde att istället sticka resår (för att matcha nederkanten).

Plockade upp framkantens maskor och stickade sedan framkanten i samma riktning som själva plagget (istället för fram och tillbaka).

Knapparna hittade jag faktiskt i knapplådan. De är inköpta i Danmark, jag gissar Bornholm, för många år sedan.

Det är sällan jag hittar knappar som passar så bra i knapplådan, men dessa var verkligen perfekta. Som om de väntat på just denna kofta.

Jag gillar verkligen plagg med denna typ av ärm, att ärmen har en ärmkulle som om den vore isydd. Tror att detta är den modell som passar bäst på mej som är ganska smalaxlad. Perfekt också att ärmen stickas samtidigt som resten och inte behöver sys i.

Koftan sitter perfekt över axlarna, måhända är ärmkullen lite smal bak.

Koftan har en ganska djup ringning,

men det känns nästan som om bakstycket går högt upp i nacken, kan bero på att koftan ännu inte format sig efter min kropp, det är lite varmt för att använda en kofta av denna grovlek i Stickholm just nu.

Nu är jag sugen på att se om jag kan räkna om och göra en tunnare variant. Jag trodde att boken ”Cocoknits Sweater workshop” var uppbyggd så att man kunde skapa egna modeller efter hennes metodik, men så var det inte.

Ärmarna

Att sticka ärmarna på Madeleine enligt cocoknits metodik är egentligen ingen skillnad mot hur jag stickat tidigare förutom att man under ärmen skall lägga upp maskor istället för att plocka upp maskor (vilket innebär att man sedan får sy en liten söm under varje ärm).

Varför designen väljer att göra så kan jag inte förstå så jag plockade upp maskor som jag brukar (en beskrivning är ju ändå ett förslag).

Har fått frågan om vilket garn jag stickar i och svaret är en massa olika garner av shetlandstyp som jag håller dubbelt. Att jag stickar det tunna garnet dubbelt gör att det är lättare att göra mindre tydliga färgövergångar. För att hålla reda på vilket nystan som är nästa på tur har jag använt de praktiska nummermarkörerna från Träffström design, tyvärr hade jag enbart en omgång så jag fick göra egna markörer till de mörkare nystanen.

Kroppen

Att sticka kroppen på Madeleine enligt cocoknits metodik är egentligen ingen skillnad mot hur jag stickat tidigare förutom ett superbt knep för att tighta till uppläggningen under ärmarna. Knepet är så enkelt och ger verkligen känslan ”att jag inte tänkt på detta förut”. I beskrivningen är koftan lite utställd medan jag valde att sticka min rak.

Jag kan inte bestämma mej vad jag tycker om att byta färg i sidan istället för mitt fram, det är lite lättare att missa att byta färg och man måste komma ihåg att göra ett ”jogless färgbyte”. Jag fick dessutom problem i nederkanten då jag valt att randa ända ner, till slut bestämde jag mej för att ta av garnet en extra gång för att få lika många varv på framstyckena (något annat kändes otänkbart). Jag tror att Madeleine är den enda randiga koftan hon designat enligt metodiken (i princip allt är enfärgat och mycket är slätstickat) så några detaljer kan kanske utvecklas.

Oket

Fortsätter sticka på koftan Madeleine i vårt Cocoknitsprojekt. I denna del är det mycket fokus på ökningar hit och dit och Cocoknits har givetvis en bestämd åsikt om hur ökningarna skall göras. Ökningarna blir jättesnygga i enfärgat men jag kom inte helt överens om hur de funkade i ränderna.

På ena sidan av halskanten blev de extra synliga, på sidan med den gröna markören (kan tyckas petigt, men ändå).

Efter att arbetet legat till sig (och jag funderat mycket fram och tillbaka) repade jag upp och ökade i maskan mot kanten istället, och det blev faktiskt skillnad (det kan hända att jag missuppfattat beskrivningen och att det är såhär hon menar, det är inte helt tydligt).

Oket är klart och jag är färdig för nästa steg.
Metodikens sätt att göra ”jogless stripes” är förresten verkligen bra, det måste jag lägga på minnet. Mitt färgbyte ligger mellan framstycket och ärmen på den sida markören sitter (färgbytet borde enligt beskrivningen leget efter ärmen, mot bakstycket, men då fick jag inte till ränderna så att jag blev nöjd).

Axelparti

Nästa del på koftan Madeleine i vårt Cocoknitsprojekt är inte stor men har krävt desto mer funderande och diskussioner.

Har gjort första avsteget från beskrivningen (hoppas detta är rätt val och att vi slipper ångra det framöver) dock inte från metodiken, det har mer med att göra med ränderna. Förstår varför detta plagg är enda plagg designern gjort med mönster ända upp på axeln. Det känns som om det kommer bli många trådar att fästa, men det kanske ser mycket ut då jag stickar med dubbelt garn.