Jag tyckte det gick så bra i mitt frihetsprojekt att jag bestämde mej för att maskinsticka en tröja i det garn som jag egentligen hade tänkt att handsticka i.
Det smartaste hade väl varit att göra klart innan jag började sticka på maskin, så blev det dock inte.
Det är tur att det går ganska fort att sticka på maskin, utom när det uppstår olika ”små” irritationsmoment,
men det återstår en hel del montering. Vi får väl se om det blir två ofärdiga projekt istället för ett färdigt och ett halvfärdigt till avrapporteringen på torsdag.
Etikett: Maskinstickad grön tröja
Det som inte får hända
Det sista man gör när man stickar ett fram eller bakstycke på maskin är att göra ett upprensningvarv (för att sticka ihop alla förkortade varv) innan man maskar av. Får man inte garnet med sig händer detta.
Det finns bara två alternativ (efter man lugnat sig) antingen repar man upp en bit och sätter upp stycket i maskinen igen och gör om axlarna, eller så tar man hand om eländet för hand.
Att sätta tillbaka ett arbete i en resårbädd kändes helt oöverkomligt, så jag valde det senare och plockade upp de lösa maskorna på de strumpstickor jag hade till hands.
Sedan var det ”bara” att sticka lite här och lite där tills alla varv kommit lika långt,
och maska av.