Sticka i spiral

Helical knittig eller helix knitting är en teknik som är bra att använda när man varvar 2 trådar handfärgat garn för att slippa oönskad pooling  (eller stickar ränder som endast är 1 varv). Det finns massor av videos hur det funkar, här är en av dem. Jag har haft problemet att jag hela tiden stickar förbi stället där man byter garn (som hela tiden flyttar åt höger) otroligt irriterande (med mycket tillbakastickande). En av mina stickkompisar berättade att hon använder 2 stickmarkörer som hon alternerar för att slippa detta.
Jag kom på att jag har en stickmarkör som man egentligen skall använda som varvräknare (som blivit liggande då jag hellre använder traditionella varvräknare eftersom jag gjort det sedan jag började sticka), för att räkna varv flyttar man upp markören en ring/varv (mycket smidigt om man tex skall minska med jämna mellanrum på en ärm ). Vid helical knitting hänger jag markören på stickan efter garnbytet, på nästa varv stickar jag till ett par maskor före markören, hänger den lösa ändan av markören på stickan, plockar maskor fram till där jag hängde markören/bytte garn på varvet innan, släpper av den ändan av markören och börjar sticka med den andra tråden. Detta funkar utmärkt för mej (det har räddat min helg), nu stickar jag ytterst sällan förbi stället där jag skall byta garn.

Det ”lilla” sista

Äntligen färdigstickad!
Men, när en kofta som skall klippas upp är färdigstickad, och det skall ju Batignolles, återstår ganska mycket arbete förutom att fästa trådar.
Först skall klippmaskorna säkras,
jag föredrar symaskinen och syr två sömmar på var sida om mittmaskan i ”steeken”, en rak och en smal zigzag.
Jag vänder plagget ut och in när jag skall klippa,
jag tycker att det är lättare att se var jag skall klippa då.
Att lägga någonting inuti plagget när man klipper gör att det inte är lika lätt att klippa även i bakstycket.
När det är uppklippt är det dags att plocka upp maskor och sticka framkanterna, jag brukar jämföra med nederkanten hur tätt jag skall plocka upp maskorna, det blir oftast för mycket om man plockar upp i varje maska (om man inte minskar på första varvet), plocka i 3, hoppa en eller plocka i 2 hoppa en blir oftast bra, men det är lite olika. Det är värt ganska mycket att lägga tid på detta moment, en ful framkant kan vara ”skämma” en superfint stickad kofta. Jag tycker att framkanten skall hålla lite (vara lite kortare än själva koftan).
När framkanterna är klara kastar jag fast klippkanten mot koftan, jag syr ganska löst så att det inte blir bubbligt på framsidan.
Titta vad vackert mönstret blev på avigsidan.
Att sy i knappar är lite pilligt, jag syr oftast med garnet jag stickat med, i detta fall hittade jag ett lite tunnare ullgarn i samma färg.
Det sista jag gör är att dölja klippmaskorna med ett band, i detta fall ett band jag köpte när jag var i Peru. Jag tror att bandet är handvävt då det är ganska många vävfel i det (minns faktiskt inte riktigt, men det är inte helt omöjligt att jag inte kunde ta reda på det när jag köpte det).
Jag gillar inte att tråckla (är för lat) istället använder jag små böjda säkerhetsnålar som egentligen skall användas i quiltning, de är superbra. Nu är det dags att sy fast bandet med små osynliga stygn.

Ordning på mina rundstickor

Jag har mest Knitpro/Knitpicks trästickor med löstagbara tippar. Dessa finns inte tunnare än 3 mm och i början fanns det inte heller korta tippar (till 40 cm rundsticka) så jag fasta rundstickor istället.
Dessa har jag förvarat i små plastfodral (och i originalförpackningar) som nu börjat spricka i kanten vilket gör att stickorna tar chansen att se sig om. På syfestivalen inhandlades ett nytt stickfodral på Stäkets hantverk (jag specialbeställde, men de kan ha fler).
Jag har själv kompletterat med storlekar utefter mina behov,
och sorterat ner stickorna. Överskådligt och snyggt!
Känner mej så nöjd.

Nu går det inte att ducka inför problemet längre

Redan när vi påbörjade våra Gekkor tyckte vi att halsringningen såg lite konstig ut.
Den går långt upp på halsen,
och det är inte bara min som beter sig så. Vi att det skulle bli annorlunda med hela plaggets tyngd, men nu vet vi att det inte blev så. Ett antal förkortade varv i början hade löst detta, men för att slippa repa upp hela plagget beslöt vi att testa en annan väg.
Vi markerade ut en mer passande halsringning,
det skiljer som synes ganska mycket.
Sedan virkade vi luftmaskor utmed markeringen,
och plockade upp maskor omkring de virkade maskorna
och stickade halskanten, det blev mycket tröja ovanför halskanten.
När man viker ner det överskjutande materialet ser det riktigt bra ut och när jag tvättat plagget skall jag klippa bort det, men först syr jag nog en maskinsöm för att vara på den säkra sidan.

Min nya klädvårdare

När jag var i London köpte jag en Gleener, noppborttagarnas Rolls Royce enligt butiksägarinnan på Wild and wooly.
Första testen på ett par noppiga sockor (det gör ju inget om det inte går bra).
Sockorna ser ju ut som nya! Är så glad att jag kan pensionera min gamla nopprakapparat som funkar sisådär, där batterierna tar slut nästan innan man börjat och därmed nästan aldrig används.