Inte bara färdiga vantar

Det känns som om det var längesedan jag presenterade en ny beskrivning, men lagom till sommaren har jag gjort en beskrivning till mina helt nygjorda tvåändsstickade vantar Ilse. Det kanske låter lite konstigt att sticka vantar på sommaren, men jag tycker att små stickningar är perfekta att ta med, det blir inte så svettigt att sticka på de dagar solen skiner. Tvåändsstickning är perfekt eftersom man inte behöver ta med så mycket garn (det går ju inte så fort).

Tyvärr framträder inte det fina bubbelmöstret som går i en kil upp på handryggen så bra, nästa gång jag stickar dessa vantar skall jag verkligen se till att använda färger med bättre kontrast (som är lättare att fotogarfera).

Det finns ju olika sätt att göra tumökningar, men när man stickar randigt blir denna centrerade ökning en extra fin dekor tycker jag.

Givetvis avslutar jag med att fläta starttrådarna, både fint och praktiskt! Vill du också sticka Ilse, hittar du beskrivningen i min ravelryshop eller på direktlänk här:

 

(Vill du inte betala med paypal kan du skicka ett mail, min adress hittar du i kolumnen till höger.)

Många ”åkommor” finns det

Det finns mycket man kan drabbas av;
BlockningsBävan – när högarna av färdigstickade men oblockade spetssjalar bara växer.
SecondSockSyndrom – det blir många fina sockor, men bara en av varje (finns troligen en liknande diagnos för vantstickare).
FästarSkräck – jag känner bara en person som tycker att det är OK att fästa trådar.
MonteringsNoja – sticka går väl bra, men sy ihop är en annan fråga.

Jag lider främst av TumTrauma – sticka vantar fungerar ypperligt, men högen av ostickade tummar kan ibland få oanade proportioner (listig som jag är har jag på bilden dolt den ena ostickade tummen…). Givetvis liter jag av Startitis, gudskelov främst som periodare (men ibland kommer perioderna tätt), men vem gör inte det? Det där med att GarnHoarding ser jag förresten inte som en diagnos, kan man samla frimärken kan man väl samla garn, eller hur?
Vad lider du av? Har du några bra botemedel?

Tvåändsstickningens långsamhet

Njuter åter av tvåändsstickningens långsamhet och härliga rytm, det var ett tag sedan jag startade ett tvåändsstickningsprojekt.

Ibland måsten man provsticka för att se hur ett mönster funkar (det blir inte samma sak när man ritar), då blir jag ändå lite snål…vill ju inte repa upp hur många varv som helst. På bara ett fåtal varv kan jag ändå se hur jag tycker att mönstret på vanten skall placeras för att matcha mönstret på mudden.