Ett färdigt band!

Jag har faktiskt vävt klart bandet jag började väva i min grisgrind på kursen i Simple Weave.

Har även blockat bandet uppspänt på en glasburk (allt enligt instruktion i boken) och det blev både jämnare (något i alla fall) och smidigare.

Bandet får nu tjäna som rullgardinssnodd (den gamla försvann med den gamla och trasiga rullgardinen).

Jag band ihop det nertill,

och trädde det i öglan på rullgardinen. Nu kommer det till användning varje dag även om det är ett ojämnt nybörjarband.

Vävd halsduk

För ett bra tag sedan fick jag en liten bordsvävstol av en granne som skulle flytta, det var hennes mamma som vävt på den. Jag tror att denna typ av vävstol kallas Bohusvävstol.

Äntligen har jag tagit mej tid att prova att väva på den. Det är ganska många steg innan man kan börja väva. Först varpar man och drar på varpen i vävstolen. Jag testade att varpa direkt i vävstolen och det funkade bra.

Sedan skall man solva och skeda.

Men sedan är det bara att väva på, ända till varpen tar slut.

Jag avslutade med sk hemstitch och gjorde sedan även det i början av halsduken innan jag tog halsduken ur vävstolen. Detta påminner mej på något sätt om hur jag fick fålla en vitbroderad duk i linne när jag gick i skolan, men det var länge sedan så jag kan minnas helt fel (och jag tror inte duken blev färdig heller).

Jag är i alla fal så nöjd med min (första) halsduk vävd på den lilla vävstolen.

Jag har använt shetlandsull från kon (av olika märken) i både varp och inslag, det gick bara åt 220 gram garn så den är lätt och fin. Det blev kanske lite två idéer i en, en svartvit pepitarutig halsduk och en halsduk i mer pastelliga toner, men jag är ändå nöjd med resultatet. Som nybörjare tycker jag att det är svårt att tänka mej hur det färdiga resultatet skall bli.

Halsduken var ganska sträv både nyvävd och efter ulltvätt 30 grader, nästan stickig. Inte alls som när man stickar i garnet.

Men efter uppborstning (i vått tillstånd) med en hård borste känns den mycket trevlig.

Jag är verkligen ingen hårdslöjdare

men i helgen har jag varit på kurs med Kerstin Neumüller.
Vi började lördagen med uppdukade verktyg och en liten träbit att tälja i.
Kerstin handledde oss varsamt och hennes vackra bandgrindar inspirerade.
När dagen var slut hade jag faktiskt skapat en liten bandgrind prydd med något som mest liknar en gris, och en provbit som inte var tänkt att väva på.
Sedan var det dags att väva, ett kreditkort funkar utmärkt att slå med.
När söndagen var avslutad hade jag även vävt lite i mina bandgrindar.    En intensiv helg, verkligen roligt och annorlunda.

Färgglad sjal

Jag har faktiskt vävt en sjal!
Jag övertalade mina vävinnor att vi skulle sätta upp en mindre neutral sjalvarp.
Såhär blev mitt resultat.
Jag började göra rutor som tänkt men ramlade sedan utanför ramen.  Är så nöjd även om kanterna är lite russliga.

Reflexband

För att vila den lite onda handen har jag börjat väva brickband igen. Det var ett tag sedan jag gick kurs och jag känner mej ganska ringrostig.
Bandet jag väver är ett reflexband som jag köpt som kit från Spångmurs och det är lite kul då det i några brickor är 5 hål. Som synes kan jag inte räkna och mönstret blir redan varierat, men det tycker jag inte gör något.
Den lilla bandvävstolen köpte jag av en kompis som vävt färdigt band till sin folkdräkt och inte planerar att väva mer band. Den har även en ställning med solv, men den kom jag på att man kunde skruva bort, mycket praktiskt.