Ensam på vägen

Mina vänner har lämnat KALen och jag vinglar själv vidare på vägen mot en färdig Bookish.

Har minskat för ett ärmhål som inte finns i beskrivningen och kommit till den punkt då det är dags att bestämma om axeln skall formas, eller inte. Är fortfarande mycket förtjust i flät/strukturmönstret och tur är väl det, det är nog det enda i beskrivningen jag använder.

Garnet är ljuvlig och jag blir så glad varje gång det dyker upp lite färgduttar.

Stickresan, helg 3

Denna helg tillbringades i Värmland. Karin hade bland annat tittat i Carina Olssons vantsamling (läs och lyssna mer hos Nördic knitting). Det fanns många olika vantar att inspireras av, Värmland är verkligen inte bara nålbundna och blombroderade dalbyvantar eller näverstickade vantar.

Jag blev så förtjust i ”kottvantarna” (beskrivning finns i boken Marias vantar, som inte alls bara handlar om näverstickning) som är en typ av ”bilvantar”, vantar av denna sort såldes i massor på hemslöjden i Värmland på 40/50-talet. Stickerskorna hämtade innan sommaren en säck med garn och avlevererade till vantsäsongen 100 par fingervantar var (om jag inte fattade fel).

Blev även inspirerad av de ullfyllda vantarna som liknar vattenbärarvantar, här är dock inte prickarna stickade, man lindar istället garnet om maskan.

De ullfyllda vantarna stickar jag i Warledagarn med prickar i Drops Eskimo som jag hittade i skåpet, kottvantarns stickar jag i Rauma lamull.
Ytterligare 2 påbörjade vantprojekt i stickkorgen 🙂

Han behöver inte vänta till jul

Traditionsenligt får KM en hemstickad födelsedagspresent (även om det handstickade är årets julklapp), det brukar bli ett par tunna strumpor, men inte i år.

I år blev det ett par Lau, har sett att han har tittat avundsjukt på mina och jag tror att kan tänka sig att de passar bra när han skall ut med kameran.

Jag stickade dem i samma storlek som mina (som nu börjar bli ganska välanvända), hade han haft större händer hade jag valt en lite större sticka. Jag valde att göra handledsmudden ett par centimeter längre och den längre mudden till fingrarna enligt beskrivningen. I morgon skall han ut i naturen och fotografera med en kompis, då får jag veta om hans halvvantar värmde som önskat. Måhända får jag bilder på hur de funkade ”in action” annars löser vi det längre fram.

Hälften hälften

Jag gillar både mössor och att sticka intarsia.

Att teststicka mössan Fiftyfifty var ett projekt som passade mej perfekt. Det blev dock lite trådar att fästa

Rolig stickning och lagom varm mössa i höstsolen!

I beskrivningen är det supertydliga tecknade bilder som beskriver hur man kan sticka intarsia runt för att slippa sy ihop (intarsia stickas annars lättast fram och tillbaka).

Jag har stickat i garnet Tuna och ett självrandande Schoppel Edition 3, det blev en perfekt kombination tycker jag. Jag valde en gul färg som skall matcha min dude.

Än så länge är det lite varmt för rocken, däremot upptäckte jag att mössan matchar mina vantar Björk, och dem är det inte för tidigt för.

Hjärtligt gosig

Det är inte alltid man vill svepa in sej i en stor sjal om halsen.

Ibland vill man bara ha något litet, då passar halskragen Lovis perfekt.

Lovis är stickad i Filcolana Peruvian tillsammans med Filcolana Tilia. Jag blev förvånad över vilken stor skillnad det blev när man kombinerar garnerna jämfört när man stickar Peruvian utan mohair.

Peruvian är redan en mjuk ull, men nu blev det supergosigt.

Att sticka hjärtmönster tycker jag är så roligt och det är så bekvämt att sticka mönster med endast en färg i taget.

Och gulligt blir det, eller hur?

Beskrivningen till Lovis finns på ravelry och använder du koden MARIASGARN (anges under cupon code och glöm inte att trycka på <apply>) när du checkar ut får du 20% rabatt på beskrivningen tom söndag 20/11 2022. Rabatten gäller även på vanten Laura och halvvanten Lau om du vill sticka ett matchande set, till dej själv eller varför inte till någon du gillar i julklapp.