Jag kände att jag ”behövde” (alla ursäkter är bra utom de dåliga och jag ”glömde” kolla projektlistan) ett stickprojekt som inte kräver tankemöda så jag startade en Shifty,
Jag blockade fram några härvor Visjö karamell ur skåpet som jag skall ha som bas, Ulla som bottenfärg och Sonoko som mönsterfärg, plus lite restgarner som jag skall komplettera med (och de har blivit betydligt fler än de på bilden under resans gång). Originalgarnet är svårt att få tag på och mycket kostsamt (men vääääldigt vackert).
Jag är egentligen inte så förtjust i tubular cast-on, tycker den kan bli lite sladdrig, men det står så i beskrivningen och man måste ju öva. När jag stickade dubbelstickning hittade jag en variant där man börjar med en tillfällig uppläggning med skräpgarn som passar mej, så jag valde att använda den. Den finns med i beskrivningen till Glasrosor.
Såhär set det ut när skräpgarnet är borttaget.
Nu har jag bara roligt, med ojämna mellanrum tovar (spit-splice) jag in garnbitar vilket ger ett levande resultat (och förhoppningsvis kommer det också göra att garnet räcker). Man kan säga att jag skapar mitt eget garn med Karamellgarnerna som stöd, för varje färgskiftning i garnet plockar jag fram fler och fler restsnuttar (har beslutat mej för att försöka låta bli att handla nytt garn till detta projekt, också det en utmaning), det är nästan som att måla med garn. Istället för ett ”kostarskjortanprojekt” blir detta nästan ett ”gratisprojekt” då garnerna legat länge i skåpet.
Sticktekniken (mosaikstickning) är enkel, mest räta maskor, lite lyfta maskor och lite aviga…passar ypperligt som socialstickning eller när man är så trött att hjärnan gått och lagt sej först. Skall väl erkänna att min stickfasthet inte stämmer med beskrivningen, så lite räkna och en hel del prova har det blivit.