Det är många maskor som stickats flera gånger i detta projekt, men att sticka Enchanted mesa har ändå varit både roligt och spännande.
När man lägger ut tröjan ser den fortfarande skev ut,
men när den kommer på sitter den som smäck. Det känns som magi.
Jag har gjort ganska många avsteg från originalbeskrivningen för att få den passa min kropp och smak, men jag är så nöjd.
Nederkanten stickade jag i magiska ränder istället för flerfärgspatent…blev så bra som jag tänkt.
De förkortade varven är omstickade och tröjan känns ganska rak och bra på. Är lite osäker på hur nederkanten skall se ut (är för ovanlighetens skull tveksam till flerfärgspatent) så jag stickar ärmar istället.
Målgång på söndag känns tveksam, nu väntar tre dagar på syfestivalen.
Innan nederkanten av Enchanted mesa gör man förkortade varv för att göra den rak/rakare.
Jag gjorde enligt beskrivningen och det funkar ju inte då jag flyttat ärmen. Sidorna är ungefär lika långa, men jag har endast stickat hälften av de förkortade varven. Det är bara att tänka om och ta fram miniräknaren.
Ännu fler maskor att sticka 2 gånger. Det är tur att tröjan ser ut att bli snygg, det gör det lättare att fortsätta.
sen så går det bakåt….
Hade kommit ganska långt på kroppen när jag insåg att ärmhål nummer två skulle ha suttit mycket längre upp.
Jag har provat efter hand, men på något sätt inbillat mej att det skulle kännas bättre när jag kommit längre,
eftersträvade någon sorts symmetri.
Nu är min enchanted mesa helt galet asymmetrisk men känns bättre på, nu stakar jag vidare på min OS-stickning.
En hel del skidåkning har gjort att Enchanted mesa växt en del även om jag både åker framåt och bakåt i spåret (detaljer på Instagram, #mesaresa).
Nu funderar jag över om när det är dags för ärmhål 2.
