har upptäckt att finska västen egentligen är norsk.
Toppen är den i alla fall. Jag har stickat i Marks & Kattens ECOull som är mjuk och fin fast lite luddig som alla lösspunna entrådiga garner. 
De fina knapparna köpte jag av Angeli på Garngalleriet när hon var på SyfestivalenDen blev klar, trots att jag stickat om flera gånger. Viken tur att garnet var ganska grovt och snabbstickat.
Den patentstickade halskragen blev mjuk, gosig och helt vändbar. 
Det var inte helt lätt att få till ökningarna så att de såg snygga ut även på baksidan, där var det lätt att öka på fel ställe (om man var lat och inte vände på arbetet när man ökade, och det var man…första gången). 
Det är inte lätt att hålla sig för skratt när man ser grannen fundersamt kika ut genom fönstret och undra varför någon står och fotograferar sig själv…
Måste börja med att tacka för alla rara kommentarer om min nystickade kofta, blir både generad och stolt på samma gång:-). Jag vill lova att den redan är en favorit!
Mannens mobil fryser inte längre…
Kankse borde han fått det krokade fodralet först på sin födelsedag nästa vecka istället, men precis som Katarinas man har jag lite svårt att behärska mej:-)
Tycker inte att man skall vara rädd för att ändra en modell efter sina egna idéer. Man behöver ju inte ”uppfinna hjulet igen”, istället kan man stötta sig på en annan beskrivning. Det enda man inte får vara rädd för är att repa upp, men den risken finns ju även om man följer en beskrivning.
Är verkligen nöjd med att jag gjorde långa ärmar på min Fair Isle Collared Jacket, tycker att det passar modellen bättre.
Istället för en stor knapp längst upp har jag 15 små knappar hela vägen. 
Gillar brytningen med det mörka och kraftiga mot det ljusa enfärgade och A-lineformen på själva koftan. 
Resultatet gör att det verkligen var värt den enformiga enfärgade stickningen. Garnerna jag använt är ekologiska Homestead för de naturfärgade partierna och Garnstudios Nepal för de färgade, gillar båda garnerna skarpt.
Operation förbered, allt som möjligen kan behövas (förutom valium) är framdukat.
Stödtrådar i kontrastfärg (rött silke förstås) isydda, ifall något skulle gå fel. Dags för riktigt djupt andetag. 
Operation pågår, ”såret” är helt öppet. 
Ihopsytt, det var först när jag såg fotot jag såg att jag att jag sytt lite fel (det var de vridna maskorna som ställde till det för mej). Nu går det att släppa maskorna i den sista raden.
Jag tror inte jag kan hitta stället där jag gjort fel och kommer framför allt inte leta. 
Blockning pågår. 
Slutresultatet blev inte helt fel. 
Nöjd!! 
Beskrivningen är i princip klar, är du intresserad kan du maila mig på mariasgarn(at)telia.com. Mönstret är även provstickat (men ej fotograferat) i grövre garn, blir läckert även det även om det inte blir lika skirt. Kommer absolut att bli en halsduk längre fram
