Långt ifrån originalet

Det har varit så roligt att sticka Maire.
För varje färg jag lagt till har utseendet förändrats.
Jag har använt vågen en hel del och låtit garnmängden bestämma rändernas bredd.
Jag har i princip inget garn kvar förutom av det grövre garnet från Harrisville och lite av den beige Sheltern. Den väger drygt 400 gram.
Jag är så nöjd.
Har flyttat in och vet inte om jag flyttar ut igen.
Lagom lång som tunika, strax under rumpan och jag tror att den kommer bli perfekt med Ribba (som stickar sej oändligt långsamt).  Men lik originalet, det blev den inte (och det var väl inte planen heller), så kan det gå ibland.

Mer Maire

Av oro att första randen på Maire skulle hamna mitt på lade jag den redan i slutet av okpartiet.
Det hade kanske varit lättare att få ihop ränderna med ärmarna om jag lagt den precis under ärmhålorna istället, men när jag kommit så långt att jag insåg det var lusten att backa båda framstyckena obefintlig.
En liten kil överst på ärmarna fick bli alternativet, tror faktiskt att det blir riktigt bra.
Stickar ärmar och kropp parallellt så att jag kan nyttja så mycket som möjligt av garnet.    Det är så spännande att se vad som händer när ytterligare en färg kommer till.

Djupdyk i garnskåpet

När jag såg Stephanies snygga Maireklänning blev jag så sticksugen. Visste att jag hade en del Shelter (garnet klänningen är stickad i) någonstans i gömmorna, bland annat rester från denna tröja jag stickade när garnet var sprillans nytt.
Blev lite överraskad då färgerna var fler (jag minns faktiskt inte när eller var jag skaffat dem) än jag trodde och det var inte speciellt mycket av varje färg (fast jag tror att färgerna åtminstone passar bra ihop). Jag trodde dessutom att garnet från Harrisville som jag stickade denna asymmetriska kofta i var av samma grovlek, men det visade sig att det var ganska mycket grövre. Garnet räcker inte på långa vägar till en klänning (och det är nog inte vad jag vill ha egentligen) men jag vet var jag kan köpa mer (även om färgerna jag har inte finns mer), men en tröja eller tunika kan det nog bli om jag kombinerar de olika garngrovlekarna. Jag känner utmaningen att göra något av garnet i alla fall och börjar så får vi se om jag kan ”make it work”.
Klänningen har en lite annorlunda axelkonstruktion, det är kanske den som lockar mina stickor allra mest.  Det är svårt att se om det kommer att gå, jag började sticka storlek 2, men siktar nog mer mot storlek 1 då stickfastheten på det grövre garnet (som jag började med) blev lite annorlunda än tänkt.