Än är det mössväder

Jag gjorde min andra mössan Rand lite kortare än den första då det svarta garnet tog slut. Jag trodde jag hade mer svart rauma lammull men det var nog gammelserien (den saknade etikett), jag avslutade ändå med den fast den är lite grövre (men det syns inte). Stickar man i garner från skåpet så gör man.

Jag gjorde även minskningarna lite tätare vilket gör den lite rundare i toppen, det ser lite rynkigt ut innan blockning men blir fint efteråt.

Lammullen har inte samma fall som Isagers Alpacka 2 som jag stickade den första i, Isagergarnet är också lite mjukare.

Även om jag stickat i grått och svart tycker jag att mössan ser svartvit ut, så användbart oavsett.

Jag känner att detta kommer bli en välanvänd mössa.

Än så länge kräver stockholmsvädret mössa, men jag tror (hoppas) att våren är i antågande, så det gäller att passa på.

Mössa på.

Andra försöket gick bättre

Andra försöket gick betydligt bättre än det första, ytterligare 10 maskor fick jag lägga upp.

Som jag misstänkte Räckte inte det fina handfärgade garnet (som jag tror tant kofta färgat) så jag fick spä ut med lite arwetta bakom uppviket och lite handfärgat från Honse i toppen.

Efter tvätt gav jag mössan en lätt uppborstning (på det slätstickade partiet) med en mohairborste från Shyssta Nystan, skillnaden syns tom på bild.

Mössan fick verkligen en fluffgloria.

Jag känner mej lite som en rosa vätt.

Varmt och skönt är det i alla fall,

även om mössan har en liten tendens att glida upp från örat när jag promenerat en stund, men jag tror att det ordnar upp sej när jag använt den ett tag.

Om inte annat får jag blocka ut den lite.

Nytt litet stickprojekt

Att läka en armbågsfraktur tar på energireserven även om frakturen är diskret som det så fint heter, så att sticka flerfärgsstickning på sockskaften var lite för jobbigt (i alla fall mer än några varv i taget).

Jag tog fram resterna av Bella jag hade efter rosaflufftröjan, tänkte sticka något liknande Lorpanmössan, konsulterade Eva på Schyssta Nystan som sade att ett nystan inte räcker om man vill sticka dubbelt så jag letade fram lite annat godis.

Visst ser det fint ut!

Chansade dock fel när jag lade upp maskor, jag kan dra på mössan men det blir väl tight. Bara att repa upp och göra om.
Jag har faktiskt gjort en italiensk uppläggning, det brukar jag inte göra men tänkte att det passar just här. Börjar på rak sticka som Anne Ventzel gör, kul att få damma av de gamla jumperstickorna.

Ytterligare en mössan Rand

När jag släppte min bok ”Sticka en lätt, en svår eller en mittemellan från topp till tå” trodde jag att jag äntligen skulle kunna använda de uppstickade plaggen, men så fel jag hade. Jag vill ju att plaggen skall ju vara fräscha när jag visar upp dem här och där.

Hade börjat med att sticka mej en ny mössan Rand och tur var det. I slutet av förra veckan var jag ute & halkade, har nu en liten fraktur på vänster armbåge, men att sticka flotterande mönster lite försiktigt funkar ändå. Denna gång provar jag att sticka mössan Rand i Rauma lammullsgarn. Valde färger som fanns i skåpet, svart och ljusgrått (min favoritgrå).

Stickad julklapp

Årets sist färdiga projekt blev en julklapp. Yngsta dottern gillar inte mössa men jag vet att hon, i väldigt tidig morgon, promenerar till sitt arbete. Jag vet att hon gillar att använda hoodie och jag har aldrig stickat en balaklava/hoodie, så det kändes som ett utmanande och roligt stickprojekt.

Hittade en ganska tjock och mjuk alpacka i skåpet och stickade på fri hand (efter att ha tittat på bilder på liknande projekt och konsulterat en balaklavaanvändande vän).

För att riktigt likna en hoodie behövdes ett snöre, så fram med stickkvarnen (det var kul att få användning för den).

Tyckte att det kändes bra med en avvikande färg.

Balaklavan är överlämnad och den passade bra (tyckte i alla fall mamman som är orolig för dottern som inte använder mössa när det är kallt) om den blir använd får vi kanske aldrig veta. Jag blev i alla fall lite sugen på att göra en till mej själv en är osäker på om jag skulle använda den (gillar mössa).