Det blev en liten sjal

Den blev inte stor min lilla sjal i sländspunnet garn, men enligt gårdagens DN skall man vakta sin lilla handstickade sjal med livet.

Sjalen växte till dryga metern vid blockning (glömde mäta längden innan) och garnet verkade funka bra trots att jag inte tvättat garnet innan jag började sticka.

Vet inte hur grovt garnet är men jag gissar på någonstans mellan 300 och 400 meter/100g, men det varierar.

Den lilla sjalen väger ungefär 30 gram och jag har bara 1 gram över. Det är lite svårare att gissa när man ska sluta då garnet är ojämnt och denna bit (mitten på den spunna singeltråden) är nog tunnare än vad garnet var där jag började sticka.

I tidig höst värmer fakstiskt den lilla sjalen.

Annars känns den mer som ett litet smycke.

Tycker i alla fall att det var kul att kunna sticka något av det sländspunna garnet som jag började spinna när jag hängde i Fingerborgs monter på syfestivalen förra hösten.

Så ska man inte göra

På syfestivalen förra hösten hängde jag med Fingerborg i hennes monter och spann hennes nyfärgade fibrer på sländan Ziggy.

Det blev ett litet nystan som jag tvinnade på samma slända, sedan har det fina nystanet blivit liggande på mitt skrivbord i väntan på att bli upphärvat och tvättat.

Men nystanet är så fint så jag kan inte låta bli att sticka av det direkt även om jag vet att man inte borde göra så. Det blir en liten sjal (mer garn än så är det inte), det första projektet jag stickar av garn jag spunnit på slända. Det är lite spännande då jag inte har någon aning om vilken sträckning garnet har och hur långt det räcker, minns dessutom inte vilka färger av Fingerborgs ull jag spann men jag tror att det framför allt är Falklandsmerino/jacob-ull.