Stickutmaningen fortsätter

Är fortfarande med i Kamillas stickutmaning och sommarens utmaning var lätt – att sticka för njutning (tycker ju att i princip all stickning är njutningsfull).

Plockade fram detta vackra handspunna garn som jag köpte av en vän för massor av år sedan. Garnet är så vackert att det har varit lite svårt att sätta stickorna i det, men det kan väl inte bli mer njutningsfullt än att sticka i ett vackert garn. Kombinerar dessutom med en härva vacker handfärgad babyalpacka/silke.

Som grund har jag haft denna modell, men sedan, som oftast, stickat fritt. Precis som originalet är den i alla fall stickad uppifrån och är V-ringad.

Är lite osäker på om det kommer att vara lika njutningsfullt att bära tröjan, för den vrider sig som bara den, både där jag stickat fram- och tillbaka och där jag stickat runt, borde antagligen rätstickat eller gjort någon form av mönster. Vi får se hur det går, det blev lite bättre när jag tvättade, men risken är att vridningen kommer tillbaka.

Gjorde tröjan lite längre bak än fram (vilket är lite korkat då den vrider sig) med hjälp av förkortade varv.

Gissar att sista maskan inte är stickad i detta projekt….

Vilken pärs

det blev mot slutet, men sent igår kväll maskade jag av sista maskan och fäste trådarna. Det var tur att jag fäst efter hand annars hade jag nog somnat med nålen i handen.

Sockorna är helt galna, stickningen rolig och det är lättare att följa diagrammen än man tror, men jag rekommenderar absolut att man stickar strumporna parallellt.

Vad gäller passformen så sitter de som en smäck kring benen men är lite volymiösa om fötterna, men det kan ju bero på att jag har kraftiga vader och små fötter. Beskrivningen har bara en storlek och det är svårt att veta hur stort det blir innan man är klar.

Ikapp

Tack vare Stickutmaningen har jag nu två strumpskaft med antydan till häl.

Ångrar som bara den att jag inte stickade strumporna parallellt  nu får jag ju ta mig igenom alla funderingar igen och det har nog blivit mer repa upp än det blivit annars och jag tror säkert att jag gjort olika lösningar på de båda sockorna.

Att sticka spegelvänt efter beskrivningen har krävt sin kvinna, men nu är det bara resten kvar, men det gäller att ligga i, februari är ju så kort….

Stickutmaningen fortsätter

även i februari. Denna månad är det sockstickning som gäller.

Låter kanske inte så utmanande när man stickat massor av sockor, men jag har hittat ett klar utmanande projekt – att färdigställa mina Maple Swirl Socks.

Det är vid sådana här tillfällen man hatar sej själv för att man inte stickar båda sockorna parallellt ..jag har inte den minsta aning om vad jag gjorde då.

Men jag har i alla fall provat och såhär långt sitter de som en smäck, nu gäller det bara att plocka upp den tappade tråden som vilat i 5 år!

Stickutmaning Januari, Något nytt av något gammalt

Av mina tovade (och försmå) sockor har det blivit ett par vantar:

Först delade jag sockorna vid hälen.

Klippte plats för tummen i tådelen och av skaften klippte jag ut delar för tummen, tjuvkikade lite på hur dessa vantar ser ut.

Tog fram symaskinen och sydde ihop först den ena

och sedan båda.

Plockade upp maskor kring nederkanten

och stickade superlånga skaft som jag avmaskde med en pälpicot på samma sätt som mina OXO-muddar.

Mudden kan man korva ner

eller vika ner, allt efter smak. Ett dåligt samvete färre i UFO-korgen. Tjoho!