Tag Archives | Vävning

Jag är verkligen ingen hårdslöjdare

men i helgen har jag varit på kurs med Kerstin Neumüller.
Vi började lördagen med uppdukade verktyg och en liten träbit att tälja i.
Kerstin handledde oss varsamt och hennes vackra bandgrindar inspirerade.
När dagen var slut hade jag faktiskt skapat en liten bandgrind prydd med något som mest liknar en gris, och en provbit som inte var tänkt att väva på.
Sedan var det dags att väva, ett kreditkort funkar utmärkt att slå med.
När söndagen var avslutad hade jag även vävt lite i mina bandgrindar.    En intensiv helg, verkligen roligt och annorlunda.

Kommentarer 0

Färgglad sjal

Jag har faktiskt vävt en sjal!
Jag övertalade mina vävinnor att vi skulle sätta upp en mindre neutral sjalvarp.
Såhär blev mitt resultat.
Jag började göra rutor som tänkt men ramlade sedan utanför ramen.  Är så nöjd även om kanterna är lite russliga.

Kommentarer

Reflexband

För att vila den lite onda handen har jag börjat väva brickband igen. Det var ett tag sedan jag gick kurs och jag känner mej ganska ringrostig.
Bandet jag väver är ett reflexband som jag köpt som kit från Spångmurs och det är lite kul då det i några brickor är 5 hål. Som synes kan jag inte räkna och mönstret blir redan varierat, men det tycker jag inte gör något.
Den lilla bandvävstolen köpte jag av en kompis som vävt färdigt band till sin folkdräkt och inte planerar att väva mer band. Den har även en ställning med solv, men den kom jag på att man kunde skruva bort, mycket praktiskt.

Kommentarer

Väva tyg

När jag var i Peru köpte jag jättefint tunt babyalpackagarn, planen är att jag och en av mina vävinnor skall väva tyg av detta fantastiska garn. Känns som ett jätteprojekt för några som är ganska ovana väverskor, men vi har bra stöd från resten av gänget i textilverkstaden.
Efter ett tips från en bra kompis började jag med att provväva på en svamp, bara för att försöka komma på hur tätt vi ville ha trådarna så att vi kunde välja sked och räkna ut antalet varptrådar.
Sedan var det bara att varpa, 12 meter varp och nästan 600 trådar.
Att få in själva varpen i vävstolen, ”dra på”,
är ett moment där det är bra att ha några extra kompisar som hjälper till.
Den grå alpackavarpen är otroligt vacker.
Efter att ha bytt solv i vävstolen (2 gånger för säkerhets skull, först bytte vi för att det var solv med olika höjd på ögat (och för få), andra gången för att den solv vi bytt till var opphämtasolv och det var inge bra) lyckades vi även solva (trä in varptrådarna i de små öglorna i solven), för att vara två ganska oerfarna väverskor kände vi oss otroligt stolta. Efter detta har vi även skedat (trätt in varpen mellan ståltrådarna i skeden) och knutit fram. Det är många många och tidskrävande moment innan man kan börja väva. Bara att få alla skaft i balans var riktigt klurigt (till slut fick vi ta hjälp), men vi har verkligen lärt oss massor.
Nu har min vävinna börjat väva och det blir verkligen vackert.       Det ser inte ut som vi har solvat fel någon stans (phu!).

Kommentarer

Det var inte så lätt

Jag tyckte ju lite kaxigt att det var BARA att varpa och bricka, det var det inte visade det sig. Efter en bra bits vävande och en hel del trassel upptäckte jag att jag trätt en bricka fel (kollade flera gånger utan att upptäcka det), det var därför mönstret såg konstigt ut.
Har nu fått lära mej hur jag får ut bredden på bandet (och att det är svårt att vara konsekvent), jag har testat med flera olika grovlekar på inslag och det blir verkligen olika. Det är betydligt svårare att väva när endast hälften av hålen har tråd (brickorna får ett eget liv), men bandet blir mjukare och smidigare, och det passar nog bra när man vill sy det över en klippkant i en kofta tex. Jag har inte lagt så mycket tid på vävandet denna vecka, nu måste jag sluta leka med olika grovlekar på garn och istället öva på att få denna teknik snygg och jämn.

Kommentarer