är för mej en mycket större utmaning än när jag får använda stickor. Har tillbringat två intensiva dagar på Västerbergs folkhögskola där jag precis påbörjat en distanskurs i ämnet. Vi har fått testa lite olika (säkerligen enkla) sömmar och jag har bestämt mig för att utseendet på stygn är lika personliga som handstil.
Det var så intensivt att kameran inte ens hann ur väskan så jag har fotat vad jag hade med mej hem. Förutom dessa krumelurer hopknåpade i mitt anletes svett har jag även en lång lista på vad jag skall göra till nästa träff och det är inte bara broderi utan även museibesök och läsning ingår.
Varför går tankarna till skolans syslöjd och våffeltyg tro… ;o)
Nä skämt åsido, du är fantastiskt produktiv och duktig och jag ser fram emot att få se var dessa trevliga små krumelurer kommer att dyka upp. Förresten hur gick det med dina svarta tovade vantar?
/Birgitta
Ser jättefint ut! Du får lägga upp fler bilder med lite mer närstudie på dina fina stygn. =o)
Oj som någon annan skrev skolands syslöjd dyker upp i tankarna men som med allt annat träning och åter träning
Jag önskar verkligen jag hade kunnat gå tillsammans med dig! Det ser så skoj ut.
Det är inte konstigt att det påminner om skolans syslöjd. Jag kan faktiskt inte minnas att jag fick göra annat än korsstygn i syslöjden, eller så har jag bara förträngt det. Syslöjd var inte mitt bästa skolämne, men nu skall jag i alla fall ta igen broderibiten:-).
Det ser lite krångligt ut tycker jag. Bättre med vävning om jag får bestämma.
Men det är väl roligt att prova lite av varje.
Visst är det så!
Verkar väldans spännande med distanskursen. Blir roligt att följa…verkar ha varit intensivt 😉