Äntligen

har jag fått tid att prova min kardmaskin. Kardmaskinen har jag FÅTT av rara Ditte som slutat använda den (hon tog mig på ordet). Tackar å det varmaste!

Den verkar jättefin, går som smort, nu är det bara jag som skall komma på hur jag använder den på bästa sätt. Har kikat runt på nätet och det finns en hel del tips och många av dem motsäger varandra.

Det jag kommit på hittills är att ju bättre man tesar och städar ullen innan, desto färre gånger behöver ullen köras i maskinen…sedan beror det väl på vad för sorts garn man vill spinna av ullen (så långt har jag inte kommit än). Det är i alla fall stor skillnad före och efter. Det känns också som om det sliter mindre på ullen än när jag försöker handkarda, för det är jag verkligen urusel på.

Som vanligt när jag gör något för första gången är funderingarna många (och fler blir det säkert):

  • Skall man försöka stoppa in ullen med toppen först eller inte…eller spelar det ingen roll?
  • Skall man alltid köra ullen åt samma håll eller skall man vrida den 90 grader varannan gång?
  • Det som fastnar på den lilla rullen, vad gör man med det? Varför fastnar det?
Publicerat den
Kategoriserat som Okategoriserade Märkt

Stickhelg på Sätergläntan

Att få gå på kurs på Sätergläntan är en dröm som många jag känner har. Nu har jag gjort det, och drömmer redan om nästa gång… Karin och Sanna arrangerade, Karin hade så mycket att berätta att hon fick använda händerna som motor:-). Att ha Sätergläntans butik så lättillgänglig var härligt! Det fanns många olika kurser att välja på, mitt val föll på att spinna med Lena Köster. Vi fick börja med att karda och spinna på slända, jag blir nog ingen sländspinnerska, men kardningen går bättre och bättre. Sidekicken var med, men jag var otrogen och provade även traditionell rock (funderar nu ännu mer om jag skall rusta upp och försöka få igång den gamla rock jag har stående, men var är tiden?). Provade även att karda med färgad ull på lite olika sätt, gav många idéer och inspiration! Hann även attackera kardmaskinen och har lite kardad ull med hem som skall spinnas. En kardmaskin skulle jag vilja ha, är det någon som har en som man tröttnat på är jag klart intresserad. Det blev några små ynkliga härvor spunna på lite olika sätt och med olika fibrer.Veronica från Filmakeriet kom och berättade deras fantastiska ”saga”. Inte fastnade hon på bild, men med hem som minne är några av deras vackra härvor, vilket lördagsgodis!