Hög tid att virka katt igen!

När äldsta dottern för 5 år sedan åkte till USA för för att vara utbytesstudent virkade jag Amerikatt.

Nu är det dags att virka en ny katt. Inte till någon av mina döttrar, som båda är i USA nu utan till ett litet barn som fötts med hjärtfel, en Hjärtekatt.

Läs mer om Hjärtekatten och virka en du med!

Jag trodde det var helt ofarligt

att gå kurs i Bayersk virkning. Det är ju alltid kul att lära sig en ny teknik, men vad jag sett av denna trodde jag att det i alla fall inte skulle bli något nytt projekt.

Ingen blir väl förvånad när jag berättar att jag hade helt fel. En trekantig sjal är påbörjad, missade nästan att kliva av pendeltåget på väg hem i natten. Det som kan förvåna allra mest är färgerna…BRUNT och natur. Måhända ger garnet, Stäkets Silkealpackamerino, ett resultat som blir lite för kraftigt för att det skall bli bra som sjal…det får tiden utvisa.

Färdig och fotad

Vägen till färdig projekt har varit krokig. Projektet har åkt in i garderoben ett par gånger, men varje gång ropat på mej och fått komma fram igen.

Även om detta inte har varit det enklaste virkprojektet, tycker jag att det verkligen varit värt mödan och är klart nöjd med min Riverstone. Min KALkompis Anna har också gjort klar sin och är också helnöjd:-).

Riverstone växer

Vi hade Riverstoneträff i vår virKALong igår.

Ärmarna är klara och vi har nu kommit till ett stadie där det är svårt att virka tillsammans. Nu krävs lugn och ro för att minutiöst läsa beskrivningen rad för rad, annars hamnar ärmarna på fel ställe eller så blir framkanten inte som planerat.
Kameran hoppade inte fram & fotograferade själv så det blir bara foton på min kofta denna gång.