fast vårkappan är långtifrån färdigvirkad. Den har legat undanstuvad i en papperspåse i tron att den blir i en storlek som jag inte längre har.
Efter en hel del mätande har jag i alla fall kommit fram till att ”kroppen” kommer att passa (hoppas jag räknat rätt) men att ärmarna fortfarande blir allt för smala. Nästa steg blir att återigen repa upp ärmarna för att virka om dem…
Fåren gillar mattan fast den inte är av ull, eller kanske just därför?
Det är lite tungt att virka i FROSTAs trikåtrasor, men fint blir det.
Det gäller att inte bli allt för energisk och bara virka lite då & då.Har börjat sammanfoga rutorna till kjolen fast alla inte är klara än…så att jag inte ”fastnar” med en massa lösa lappar. Det är ju själva rutvirkningen som är roligast, sedan hoppas jag att trådarna på något sätt fäster sig själva.
Att forska fram ett självfästande garn skulle väl inte ge Nobelpris, men jag tror att det är många i stick- & virkvärlden som skulle uppskatta det;-).hade jag som påbörjade min OS-mössa i tid. Nu är det feber efter Eskimo i de rätta färgerna. 
Såhär blev min mössa i ”fel” blå (eftersom jag inte gillar den ”rätta”) och lite annan randning. Anslutade med ett varv smygmaskor så att mössan håller formen bättre.
