Jag valde inte en,

jag valde alla.

Även om färgerna inte riktigt är ”mina”, blir det bra eftersom de är så många.

Randiga koftan är redan en favorit och kommer säkert vara det hela sommaren, i alla fall svala dagar. Den har faktiskt redan varit både i Danmark och i Dala-Floda.

Publicerat den
Kategoriserat som Okategoriserade Märkt , ,

Broderiövning, en förlaga flera tolkningar

Nu är det dags för sista broderiträffen denna termin. Sist vi träffades gjorde vi en formuppgift där vi rev katalogsidor, limmade, målade över med vattenfärger och klippte igen.

Originalet.

Min tolkning av originalet.

Broderi på svart botten med andra färger.

Sashiko.
Tanken var att jag skulle göra fler, men så blev det inte, broderi och tennisarmbåge är en dålig kombination.

Äntligen

har jag fått tid att prova min kardmaskin. Kardmaskinen har jag FÅTT av rara Ditte som slutat använda den (hon tog mig på ordet). Tackar å det varmaste!

Den verkar jättefin, går som smort, nu är det bara jag som skall komma på hur jag använder den på bästa sätt. Har kikat runt på nätet och det finns en hel del tips och många av dem motsäger varandra.

Det jag kommit på hittills är att ju bättre man tesar och städar ullen innan, desto färre gånger behöver ullen köras i maskinen…sedan beror det väl på vad för sorts garn man vill spinna av ullen (så långt har jag inte kommit än). Det är i alla fall stor skillnad före och efter. Det känns också som om det sliter mindre på ullen än när jag försöker handkarda, för det är jag verkligen urusel på.

Som vanligt när jag gör något för första gången är funderingarna många (och fler blir det säkert):

  • Skall man försöka stoppa in ullen med toppen först eller inte…eller spelar det ingen roll?
  • Skall man alltid köra ullen åt samma håll eller skall man vrida den 90 grader varannan gång?
  • Det som fastnar på den lilla rullen, vad gör man med det? Varför fastnar det?
Publicerat den
Kategoriserat som Okategoriserade Märkt

La dida dida

Igår så gick jag med fåren i hagen,

aj, aj med fåren i hagen..

med hem så hade jag ull och skinn i bagen….

Publicerat den
Kategoriserat som Okategoriserade Märkt ,

50 stickande damer

har varit på roadtrip i Danmark. Danmark ligger kvar, men har befriats på en hel del garn.

Vi började med att besöka Marianne Isager, hon berättade lite om sitt stickliv och hur hon inspirerats till sina mönster och modeller.

Ett axplock av hennes och dottern Helgas modeller. Vi besökte även den lilla men smakfulla butiken i Tannisby.

Att hitta till Henrichsens uldspinderi visade sig utmanande då det finns två Christiansgade i Skive och dess närhet (så kan det gå när man litar på GPS:n).

Men vi kom fram och tålmodig ägare stannade kvar och väntade på oss, kan gissa att han var väldigt nöjd med det.

Nöjda var även vi när vi lyckats välja våra vackra härvor i den varma och pyttelilla lokalen. Trötta efter en hel del shopping träffade i ett helt stickgäng från Gavstrik och hade härligt stickumgänge till långt inpå natten – urtrevligt (kameran var tyvärr ännu tröttare än jag).
Dag två var fokuset annat än på fotografering, men vi var på BCgarns lagerförsäljnig och det var inte lätt att lämna kvar garn på deras välfyllda hyllor. Massor av fina garner i naturmaterial och en hel del partivaror till otroliga priser.
På nästa ställe berättade Bente Geil (hennes märke Geilsk uttalas gajlsk) om sin design och visade några plagg innan vi fick botanisera fritt bland garner och modeller. Jag har tidigare stickat den här, men nu kommer det att stickas fler av hennes modeller. Det var så inspirerande att få se och prova modellerna live och det blir lite annorlunda när man får diskutera färgval och modeller med designern direkt.
Ett flertal trafikolyckor (lyckligtsvis ingen som vi var inblandad i) gjorde att vi blev sena till Hanne Falkenberg, men hon hann i alla fall berätta en del om sin inspiration, visa några av sina plagg och sin nya kvalitet i bomull/lin. Det var så spännande att få träffa och prata med Hanne som jag haft så mycket att göra med när jag sålde hennes kit i butiken men aldrig träffat tidigare. Kul var också att se deras lilla ”packeri” varifrån 13000 kit skickas varje år.

Väskorna var betydligt rundare tyngre när det var dags för hemfärd.

Resan avslutades som den påbörjades, med härlig gemensamhetsstickning på båten mellan Göteborg och Fredrikshamn.

Tack Sticka!, och då främst Sanna och Eva för ett härligt arrangemang och jag vinkar till alla nya och gamla stickvänner som jag fick avnjuta resan med tillsammans.

Här är mina nya vänner av mer ullig kvalitet. Mannens kommentar var att han på ullukten kunde känna att jag var hemma igen:-).

Publicerat den
Kategoriserat som Okategoriserade Märkt ,