Har varit på ull- och vandringsresa, med stark betoning på vandring, på Irland med Red fox travel. Här får ändå de ullrelaterade besöken mest plats.
Vi besökte Carina, en ung kvinna som verkligen brann för att spinna. Enligt gårdens tradition spann och växtfärgade hon ull från omgivningens får. Tyvärr är större delen av den ull hon spinner inte den gosigaste, snarare tvärt om och sockorna lockade verkligen inte till användning. Jag funderar fortfarande vad hon skall göra med det hon spinner. Det vanligaste fåret på Irland är black face vars ull är raka motsatsen mot merino.
Vi besökte även Connemara Sheep and Wool centre där denna eldsjäl berättade hur han jobbar med att hålla ulltraditionerna vid liv.
När vi besökte museet i Galway träffade vi på en kopia av den arantröja som skall vara den äldsta. Vår guide drog även skrönan om att aranmönstren är som de skotska klanmönstren…ja, ja. Den som vill veta mer om arantröjornas historia kan nog höra det mesta hos Nördic knitting, avsnitt 8.
Jag tyckte även att denna filt var intressant, kunde inte riktigt klura ut hur den var stickad för det var inte vanlig flerfärgsstickning.
I Galway besökte vi även den anrika garnbutiken Ó’Maille (som mest sålde färdigstickat), vi hade turen att träffa Anne som ansvarat för driften av butiken i över 40 år. Hon berättade om butikens historia och att hon hade haft många stickerskor som handstickat till butiken men nu var det endast några få. Hon berättade också att garnet var tunnare förr, men nu är det ganska grovt (vilket gör tröjorna ganska klumpiga och tunga). Anne stickade också lite björnbärsmönster, även om jag stod lite långt ifrån för att kunna se blev jag lite sugen på att använda någonstans. Det var i alla fall intressant att se hur hon höll stickorna.
Vilka härliga vandringar vi gjorde, både inåt landet i Curren.
Utmed en vandringsled tillhörande The Wild Atlantic way men inåt landet med fantastiska vyer.
Cliffs of moher som är ett av Irlands mest besökta turistmål. Tyvärr var vi tidiga så det var mest måsar och liknande på fågelklipporna (men det var någon som såg en lunnefågel flaxa iväg) samtidigt var vi nästan ensamma. Otroligt vackert.
Sista dagen besökte vi den minsta av Aranöarna, Inis Oírr. Vi vandrade runt ungefär halva ön. Mest fantastiskt var de otaliga gärsgårdarna som även var lagda i olika mönster, och så vyerna förstås.
Efter resan stannade vi ett par dagar i Dublin, mest intressant där var The book of Kells, stan i sig stal inte mitt hjärta.
Vi besökte även den mest centralt belägna garnaffären This is knit som var både välsorterad och riktigt trevlig.
Med hem hade jag, för utom hostan från h…e, 2 tröjmängder garn (ett tunnare och en grövre kvalitet, den senare är den man mest använder till arantröjorna idag) och 2 böcker där fingervantsboken inte har något med Irland att göra, den kunde jag bara inte motstå ändå.