Att spetsstickning är beroendeframkallande är väl ingen nyhet. När man väl är fast i ”träsket” så hittar man bara nya intressanta projekt och antalet påbörjade sjalar bara växer, men roligt är det.
Igår stickades det spets i butiken. Helene berättade lugnt och metodiskt hur lätt det faktiskt är att följa de diagram som spetsstickningen ofta bygger på. 
Då eleverna var nybörjare var det björklöv som gällde och det är spännande att se hur olika de ter sig i olika garn. 
Jag passade på att sticka lite på min Aeolian. Har gjort 6 repetitioner på Yucca-mönstret (som är identiskt med de löv som övriga stickade under kvällen) och funderar på om jag skall sticka 2 repetitioner till eller börja med Agavemönstret. I denna stickning har jag inte bråttom utan njuter för fullt av vackert sjalmönster (det är främst kanten jag ser fram emot) och underbart garn.
Du har verkligen rolig stickning framför dig. Jag gillade att sticka Aeolian 🙂
Det är ju tur att jag har några härvor av det underbara silke-cashmeregarnet som du stickar din Aeolian av, annars skulle jag bli galen efter att ha känt hur mjukt det blir.
Och ju mer jag tänker på det där där rosa-gröna som du stickar din andra sjal av desto mer inser jag att jag faktiskt MÅSTE ha en härva sånt garn.
Jag har försökt sluta tänka på det, men det har inte gått så bra.