Plötsligt var den klar

Jag påbörjade min andra Sussie redan på syfestivalen i höstas och den har varit med som pratsickning här och där. Sjalen Sussie är lättstickad med sina korta varv och den fina hjärtresåren blir jag bara glad av.

Det känns som om sjalen vuxit av sej själv och helt plötsligt var den lagom lång. Den har varit väldigt diskret och jag hittar inte ens en enda bild på den under projektets gång.

Passar utmärkt till min Comma V-neck som känns lite öppen i halsen denna säsong. Det vill ju aldrig bli riktig vår i år, även om vi hade lite problem med sol och skuggor när vi fotograferade (varmt var det dock inte på något sätt).

Både tröja och sjalen matchar scillan som blommar just nu.

Och jag har 10 projekt färdigstickade i min UFOMake2024.

Bredare Sussie

I min jakt på lätta projekt att sticka (mina tröjprojekt är fortfarande för tunga för armen) plockade jag fram min lite bredare variant av Sussie som jag påbörjade på Syfestivalen i höstas.

Den är stickad på samma sätt som smala Sussie med den skillnad att jag har fortsatt att öka till jag har 7 hjärtresårflätor istället för 3 vilket gör att den får lite mer halsduksbredd. Jag gillar verkligen denna teknik, det blir så vackert.

Jag stickar i 1 tråd Filcolana Alva och 1 tråd Filcolana Saga tillsammans. Började med 1 tråd vit Saga och en marsipanfärgad Alva, när Alva (som är kortare) tog slut bytte jag den tråden till en ljusgrå Alva. Då halsduken är ganska smal (för att vara halsduk) tänker jag att den skall bli ganska lång istället, så jag stickar på….

Silvatica som trekant

Att sticka intarsia på det sätt man stickar Silvatica är inte svårt, och när jag helt släppt beskrivningen blev det ju ännu lättare.

Även om jag stickat som en trekant följde jag i början beskrivningen ganska noga men ju längre jag har stickat ju längre ifrån beskrivningen har jag kommit. Ibland har jag låtit mej styras av hur mycket mohair jag haft av en färg.

Sjalen blev i alla fall härligt stor och omöjlig att få till på bild.

Som bottengran har jag använt 200 g mullvadsfärgad pälsull från Östergötlands ullspinneri och som mönster en massa olika mohair, det mesta från skåpet.

Sjalen är härlig att svepa in sej i och jag är så nöjd med att den äntligen, över 2 år senare, blev färdig, man kan undra vad jag väntat på.

Än så länge går det riktigt bra att fylla på min UFOMake2024, men det är alltid lättast i början på året. Detta är 1:a projektet påbörjat före 2023.

Först ut 2024

Att sticka rätstickning i ljusa färger på mysteriesjalen under helgerna har verkligen varit skönt och avslappande.

Sjalen blev verkligen rejäl, jag stickade den större storleken (givetvis).

Trots att den är stor är den inte så varm, det beror på att de flesta av garnerna är superwashbehandlade sockgarner.

Även om det ganska snabbt gick att gissa ungefär hur sjalen skulle se ut funderade jag ändå hela tiden på om designern skulle hitta på någon kul twist mot slutet. Så blev det inte, men nöjd är jag ändå, gillar fiskbensmönstret.

Jag har sett att flera av projekten är stickade i någon form av fade, den informationen läste inte jag, men jag tycker att det blev en bra sjal ändå.

Känns som en sjal som lockar på våren (just nu är det 8 minus ute och snön faller tätt).

Sjalen blev årets första färdiga projekt och jag kan dessutom fylla i en av rutorna i min UFOMake2024.