UFOMake2024 – Marias garn

Plötsligt var den klar

Jag påbörjade min andra Sussie redan på syfestivalen i höstas och den har varit med som pratsickning här och där. Sjalen Sussie är lättstickad med sina korta varv och den fina hjärtresåren blir jag bara glad av.

Det känns som om sjalen vuxit av sej själv och helt plötsligt var den lagom lång. Den har varit väldigt diskret och jag hittar inte ens en enda bild på den under projektets gång.

Passar utmärkt till min Comma V-neck som känns lite öppen i halsen denna säsong. Det vill ju aldrig bli riktig vår i år, även om vi hade lite problem med sol och skuggor när vi fotograferade (varmt var det dock inte på något sätt).

Både tröja och sjalen matchar scillan som blommar just nu.

Och jag har 10 projekt färdigstickade i min UFOMake2024.

Långdraget projekt

Denna randiga halskrage i fiskbensmönster har jag stickat på i så många år, hittar den på bild redan här (10 år sedan!).

Att det tagit lång tid har berott på att projektet legat i ”kurslådan” och bara kommit fram när det varit dags för kurs i att sticka fiskbensmönster.

När jag plockade fram den inför onsdagens kurs insåg jag att den faktiskt var tillräckligt lång och att det var dag att maska av.

Jag har utgått från beskrivningen till Inez och stickat i alpacka från Naturgarn. Garnet är något grövre än det garn som föreslås i beskrivningen till Inez så jag valde en lite större sticka (8 mm) och lade upp lite färre maskor. Tror nog att jag kunde ha stickat som et står i beskrivningen.

Halskragen var perfekt under kappan på skogspromenaden.

Även om halskragen Inez inte fanns med på projektlistan är den ju verkligen ett gammalt projekt så jag tycker att den får fylla den 9:e och sista rutan på min UFOMake2024. Känner mej så stolt även om listan på ofärdiga stickprojekt fortfarande är lång.

Denna vackra tröja!

Så är hon då äntligen klar, min Endellion. Egentligen var hon färdig före semestern, men nu är hon även fotograferad (och blockad).

Jag valde att göra en avsmalnande ärm istället för en rak (jag minskade var 6:e varv).

Avslutade ärmen på samma sätt som man stickar efter halskanten (så är det inte i beskrivningen).

Och då fick jag självklart göra på motsvarande sätt i nederkanten.

Då stora delar av tröjan är stickad med 3 färger är den härligt varm och passar ypperligt på vårpromenaden.

Som vanligt ser det varmare ut än det är när vårsolen kommer fram.

Det känns som om detta projekt tagit oerhört lång tid att sticka, men med tanke på att jag påtvingades ett uppehåll (pga armbågsfrakturen) och att jag även stickat annat under tiden har det ju inte det (ungefär 3 månader).

Nu kan jag i alla fall njuta min vackra tröja.

Beskrivningen till Endellion finns på ravelry.

Och jag kan fylla i 8:e rutan på min UFOMake2024.

Nu är de 2

Att sticka mönstret på sockorna Field har inte varit riktig TV-stickning, särskilt inte som jag stickat i dubbelt garn. Det gäller att göra kornmaskorna lösa, då går det lättare.

Gillar den lilla ”aura” mohairen gav i skaftet, sockgarnet Zelda känns ganska ”torrt” men det beror säkert på att det innehåller 40% hampa, men det är varken superwashbehandlat eller syntetförstärkt (det är hampan som är förstärkningen och det skall bli spännande att se hur det håller).

Tråden är lite kortare i Zelda (350 m/100g) än i vanligt sockgarn vilket gjorde att jag inte fick mycket rester kvar på 100g, en anledning kan ju vara att kornmönstret säkerligen drar en hel del garn.

Jag tyckte att foten växte lite när jag tvättade upp sockorna, måhända stickar jag lite lösare i garnet.

Är i alla fall mycket nöjd med sockorna, tycker att de blev supervackra.

Trots att kornmönstret var lite pilligt att sticka är jag fortfarande sugen på att sticka Camilla Vads Field sweater (eller om det blir en kofta) som jag snott mönstret från.

Och jag kan fylla i 7:e rutan på min UFOMake2024, REDAN!

Min lösning

Hur jag än nåltovade (från rätsidan) utmed framkanterna på min Konstepedemikofta fick jag inte kanten att fästa (det kan vara så att jag inte är tillräckligt ihärdig, att nålarna sär utslitna eller så är det något skumt med garnet), så jag klippte bort det yttersta ”skrufset” så att jag fick en ren kant. Jag har faktiskt stickat en liten provlapp som jag planerar lägga med när jag tvättar, skall bli spännande att se vad som händer med den.

Sedan plockade jag upp maskor med ett betydligt tunnare garn än vad jag stickat koftan i, och stickade infodringar. Det är inte första gången jag gör på detta sätt och jag tycker att resultatet blir bra (även om jag är väldigt förtjust i fina band).

Jag gillar förresten att använda Säkerhetsnålar när jag nålar i stickat.

Är i alla fall mycket nöjd med min kofta även om den inte blev som jag trodde när jag satt på kursen och planerade, jag hade inte de färger i stashen hemma som jag trodde och planen var att det koftan skulle stickas utan garninköp. Nu blev det garninköp till slut i alla fall, men lite kompletteringar brukar det bli i de flesta restgarnsprojekt.

Är så nöjd med mönstret på oket som jag gjorde med inspiration av tegelhuset vi satt i på kursen, och lite stolt över min lösning med de förkortade varven (syns ännu bättre här).

När vi var ute och fotade igår var det verkligen råkallt, men jag vill ändå skryta med mina fina infodringar.

Och jag kan fylla i 6:e rutan på min UFOMake2024.