Det blev ett par miles i bil i USA också. Vi färdades från Ashland i Kansas via Taos i New Mexico (där garnhimlen finns…mer om detta senare), Grand Canyon och Las Vegas till Santa Cruz vid Stilla havet. Hanne Falkenbergs Tweedie var perfekt bilstickning med många räta varv och på rundstickor. Jag bara älskar färgställningen som är en version av nummer 9 med ytterligare två färger för att få fram tre färgfält.
Kunde inte låta bli
att starta ett nytt sjalprojekt. Efter att ha stickat sjalen i mullbärssilke blev jag så sugen på att sticka en spetssjal i mullbärssilket (den observante kan se att knappnålarna har vackert lila huvud, present från kära vännen T).
Mönstret jag valt till sjalen är mitt egna mönster Lottie. När jag stickade den i handfärgad alpacka såg den ut så här.Trädkramare:-)
Många pärlaffärer
Det skall finnas 118 pärlaffärer i New York fast vi besökte inte riktigt alla (det blev ganska många då de låg i närheten av varandra). Jag hade planerat att handla japanska pärlor till muddstickning men jag lyckades inte då de var antingen för små eller för stora (finns inte i storlek 9 som jag tycker är perfekt). Dessutom var det så många färger att jag fick total beslutsångest.
Istället handlades material till stickmarkörer som älskade dottern nu gjort klara. Stickmarkörerna finns att köpa i butiken (i begränsat antal).
Stickande bitchar?!?
I går kväll var det dags för Stitch’n’bitch Stockholm att träffas igen. Vi satt i butiken och hade jättetrevligt! Det både stickades och virkade och jag fick tillfälle att ”skryta” med mina amerikainköp.
Anna ville sticka men det ville inte Nora, Nora smakade på garnet istället.
Karin virkade ihärdigt för att bli klar till på lördag…tills…upprepning uppstod…blir hon klar till lördag eller till en annan lördag? Fin kommer i alla fall tröjan som kommer från senaste numret av Interweave crochet att bli! Garnet av ull och angora var ljuvligt.
Nicole och Johanne stickar och pratar i kapp.
Karin hade fått ledigt från flyttstädning för att sticka på sin Trellis (alla maskor upphittade) och Tanja visade upp fin bröllopssjal och top i töis.
Avslutade kvällen med en cykeltur hemåt i regnet, stackars Tanja med vita plastpåsar om fötterna som skydd mot vätan (tyvärr låg kameran kvar i butiken). Om två veckor hoppas vi på bättre väder och satsar på utomhusstickning.
Mycket flygtid = virktid
Det blev många timmars flygtid över Atlanten och sedan tvärs över USA så jag har hunnit en bra bit på den virkade jackan från Garnstudio. Det är bara ”resten kvar”, krage, fickor, kanter, knappar och lite montering.
Hade som vanligt ärmproblem så 1:a ärmen stickades två gånger. Främst på grund av att min nya läckra lysande virknål var grövre än den gamla trots att båda är 4mm (skillnaden kan man se med blotta ögat om man bara tittar) och jag vet ju så väl att att man inte skall byta verktyg mitt i…men jag var så sugen på att testa den nya virknålen så att jag skulle kunna använda den på flyget.
Det funkar jättebra med lyset i toppen och jag önskar redan att jag köpt fler grovlekar och tycker att det är synd att det bara finns långa stickor med lyse i toppen. Lyse i toppen är perfekt för stickcafé i dunkla lokaler. Lyset gör att även jag kan acceptera plasten:-).
För den som undrar så kan jag berätta att virka en ärm tar lika lång tid som flygning New York – Stockholm med mellanlandning i Reykavik.