I höstas visade Liz en jättevacker mohairstola hon fått från Estland. Hon undrade om jag kunde klura ut hur den var stickad.
Stickningen är något enformig med många lyfta maskor vilket gör att sjalen växer långsamt, men den kommer att bli vacker efter tvätt och blockning…frågan är bara NÄR.
För nästan exakt 2 år sedan stickade jag en CandleFlame till min svärmor. Stickade i ett härligt mjukt ullgarn som inte finns att få tag på längre (tror att det hette Lanita) och på tjocka stickor (6mm?). Modell är äldsta dottern.
Nu har jag sett flera fina sjalar med samma mönster stickade i Östergötlands päsull så när jag hittade en kon av detta garn hemma, fast av en grövre kvalité än den som finns nu, var det bara att söka rätt på mönstret och sätta igång. Jag hade bara stickat en rapport när jag insåg att jag faktiskt kunde mönstret utantill. Det kändes nästan läskigt, måste ha legat lagrat i någon vindling i hjärnan sedan sist. Stickar sjalen på stickor 4½ vilket blir något lösare än jag brukar sticka men det blir mumsigt.
Även om min Tweedie skall bli bilstickning på resan i USA måste jag ju provsticka lite;-). Jättekul stickning och vackert blir det. Ransonen är maximalt en mönsterrapport/dag (4 varv).
Min silkessjal är klar och den är ljuvlig att bära mot bara axlar. Slätstickad från sida till sida med mönsterränder i hål och grått (stickor 3mm). Lite frans för ovanlighetens skull. Sjalen väger totalt 120g.
