Min julversion av Färgglimtar var med på resan till bästkusten, men det blev inte så många varv stickade. Jag börjar redan känna mej lite mer avslappad vilket gör att flerfärgsstickning blir roligt (och rätt) igen och ska den bli klar till jul får den allt ligga högt upp i stickkorgen.
Jag provade att använda den neoniga orange i mönstret, men i denna färgkombination försvann neonet. Det ska bli spännande att se hur det blir när jag tonar de olika röda garnerna.
Så är den då klar, årets mysteriesjal Go Go Dynamo. Den var kul att sticka och jag är nöjd med mitt färgval.
Det finns ett förslag på hur man kan göra sjalen lite större och det skulle inte göra något, jag gillar ju stora sjalar. Jag är ändå tveksam till om jag plockar upp massor av maskor utmed nederkanten för att fortsätta (dessutom tycker jag att kanten är så snygg som den är). Jag känner mej nog klar med detta projekt i alla fall.
Jag har stickat i olika sockgarner eller liknande från stashen och det enda jag kanske ångrar är att jag inte valde ett ulligare garn (och ej SW), som värmer mer.
Men sjalen funkade bra på hundpromenaden utmed blåsiga västkusten
Underbara Max.
Det har varit mycket roligt denna höst, men nu är årets sista resa avklarad och det återstår endast kontorsarbete hemma samt tvåändsstickningskurs på hemmaplan. När det händer mycket så tappar jag kontroll över mina stickningar (det blir lätt att jag startar nytt när jag ska åka bort). Nu när jag skall vara hemma ett tag skall jag gå igenom projekten och försöka få någon form av ordning så att jag vet vad jag har i mina påsar (och kanske göra klart något). Tar dem ett i taget.
Börjar med det (eller faktiskt de) senast startade projekten. KM behöver en ny Ola som matchar jackan och det är han verkligen värd, han använder sin första Ola mycket flitigt. Han fick själv välja färg i lådan med alpackagarner. Ola ser lite konstig ut oblockad och opå, men är så praktisk och skön på.
Givetvis behöver han då en matchande mössa, som vanligt i hans favoritmodell Turn A Square (detta blir den 3:e jag stickar), varför överge ett vinnande koncept.
Båda påbörjades under helgens resa till Halland med kurs i Folkared och trevligt umgänge i Halmstad. Planen är att de skall vara klara i slutet av månaden då han fyller år ( i år slipper han strumpor). Båda projekten är trevliga och lättstickade, så det blir inget problem.
Idag släpps sockan Höst i Nordic knitting societys sockklubb, beskrivningen finns både på svenska och engelska.
Sockan Höst stickas från tån och upp och har en häl med hällapp för bästa passform, kilen är placerad under foten. Foten är helt slät förutom den förstärkta hälen.
Sidan av foten och skaftet har ett roositudmönster (tekniken kallas även roosimine). Denna teknik förekommer främst på estniska vantar och knästrumpor. Att göra roositumönster kan närmast jämföras med att brodera plattsöm samtidigt som man stickar.
På sockan Höst har jag använt tekniken till ett mer organiskt mönster än man traditionellt gjort.
Jag har valt att endast göra roositud-mönster på min vänstra socka. Jag har mönstrat vänstersidan av fotens ovansida och vänstersidan av skaftet. Du väljer själv om du vill mönstra en eller båda sockorna, om du vill mönstra fot, skaft eller både och.
Jag var lite orolig för att det kunde bli svalt med en T-shirt på syfestivalen så jag tänkte att jag stickar en matchande kofta till Färgglimtar.
Kravet var enkel, enfärgad, v-ringad (så att mönstret på oket syns), bakåtskjuten axellinje och ärmkulle. Alla dessa krav hittade jag i Lene Holme Samsoes kofta Mouline som finns i boken Heatherhill.
Det blir en fin V-ringning som jag tror blir perfekt till Färgglimtar.
Jag stickar i samma garn som jag har som bottenfärg till Färgglimtar tillsammans med en riktigt gul mohair (båda garnerna kommer förresten från Fingerborg) vilket innebär att koftan, enligt plan, blir gulare än T-shirten (som slår lite i grönt då garnet är färgat på en grå bas).
Koftan blev långt ifrån klar till syfestivalen (jag startade allt för sent) men det gjorde inget, jag höll lätt värmen uppe tack vare alla fina möten och kramar. Nu är det enfärgad slätstickning för hela slanten (inte min specialgren).
