Det gäller att hålla koll på både stickor och garn när man lär sig nya tekniker särskilt när man skall öva på att hålla garnet i ”fel” hand.
Igår var det andra träffen på tvåändsstickningskursen på Birkagården.
Tvåändsstickning är ju ingen snabb teknik så det går långsamt fram, precis som det skall.
Totalkoncentrerad tystnad blandades med garnsnurrande pausgympa och glada skratt.
det är ju ganska läskigt att höra sin egen röst (har starka minnen av när jag hörde min far på radio en gång när jag var barn)…men nu har jag varit med i min första podcast, det är Ann som intervjuat. Lyssna om du vågar, de tidigare inslagen av Anns pod är i alla fall bra och klart värda att lysnna på!
Bilden hon har använt påminner mig om att jag måste:
A) Åka till Rhinebeck oftare
B) Spinna mer
C) Träffa trevliga norskor oftare
För så härligt hög och speedad jag ser ut kan man väl inte bli av annat än sånt man röker, injicerar eller stoppar i sig i form av piller (och DET hoppar jag gärna över).
Denna bild är tagen på Coney Island när Ann, Marit och jag var i New York och på Rhinebeck, har många härliga minnen från den resan:-).
Gårdagen tillbringades i Uppsala.
I Garngalleriets regi höll jag workshop i att sticka tröja uppifrån och ner.
Så mycket stickande blev det inte, mer mätande, räknande och diskuterande (och lite garnspan). Med sig hem hade deltagarna en fix och färdig beskrivning att sticka efter, helt efter egna mått, modellönskemål och garnval. Förhoppningsvis även mod och kunskap att göra om efter nya mått eller annat garn.
Några påbörjade sina projekt.
Även jag blev inspirerad att starta ett nytt uppifrån och ner projekt. Ännu en Kitty, den första är nära nog snart utsliten. Det är inte ofta jag gör två av samma, men i detta fall kan jag inte låta bli, det är en riktig favorit. Den ser lite liten ut när jag jämför med den gamla, men jag vet att favorittekniken alpstickning ”faller ut” när den blir tvättad (har ju gjort en provlapp som jag tvättat:-))och nu har jag kommit så långt att jag dessutom kan prova. Vill även du sticka en Kitty, utan att räkna en massa, hittar du beskrivningen här:
Vill du kika på hur det gick till när jag stickade den första Klickar du här (och bläddrar neråt)
Kompisen hade på sig finaste enklaste halsbandet, blandmissbrukare som jag är blev suget givetvis stort att göra ett själv.
Hittade fina lila sötvattenspärlor hemma som jag kombinerade med nyinköpta Swarovskikristaller.
Ibland kan det vara kul med lite blingbling.
Det var väl ingen som trodde att jag fuskat och påbörjat mina OREinspirerade vantar INNAN Dalaflodavantarna blev klara….
För så är det faktiskt inte, de är färdiga, båda två, tummarna också.
Vantarna är klara och en tvätt med lätt valkning gjorde dem helt fantastiskt mjuka och sköna, det är helt otroligt vad det kan hända mycket med ett garn när man tvättar det. Men det är nästan så att jag är rädd att använda…tänk om jag tappar…
Lite bus på ena tummen:-)
