När jag var i Peru köpte jag jättefint tunt babyalpackagarn, planen är att jag och en av mina vävinnor skall väva tyg av detta fantastiska garn. Känns som ett jätteprojekt för några som är ganska ovana väverskor, men vi har bra stöd från resten av gänget i textilverkstaden.
Efter ett tips från en bra kompis började jag med att provväva på en svamp, bara för att försöka komma på hur tätt vi ville ha trådarna så att vi kunde välja sked och räkna ut antalet varptrådar.
Sedan var det bara att varpa, 12 meter varp och nästan 600 trådar.
Att få in själva varpen i vävstolen, ”dra på”,
är ett moment där det är bra att ha några extra kompisar som hjälper till.
Den grå alpackavarpen är otroligt vacker.
Efter att ha bytt solv i vävstolen (2 gånger för säkerhets skull, först bytte vi för att det var solv med olika höjd på ögat (och för få), andra gången för att den solv vi bytt till var opphämtasolv och det var inge bra) lyckades vi även solva (trä in varptrådarna i de små öglorna i solven), för att vara två ganska oerfarna väverskor kände vi oss otroligt stolta. Efter detta har vi även skedat (trätt in varpen mellan ståltrådarna i skeden) och knutit fram. Det är många många och tidskrävande moment innan man kan börja väva. Bara att få alla skaft i balans var riktigt klurigt (till slut fick vi ta hjälp), men vi har verkligen lärt oss massor.
Nu har min vävinna börjat väva och det blir verkligen vackert. 
Det ser inte ut som vi har solvat fel någon stans (phu!).