Det var inte så farligt,

det gick lättre än jag trodde att fästa trådarna. Tänker alltid på vännen Johannas råd när det är trådfästningsdax. En bra ljudbok, en god kopp te och kanske något till, sedan är det bara att sätta igång. Jag satte mig dessutom utomhus i solen:-). Är nöjd med att jag lyckades forma sjalen så att den ligger bättre över axlarna. Strukturen i mönstret är så vacker!

Jag trodde det var helt ofarligt

att gå kurs i Bayersk virkning. Det är ju alltid kul att lära sig en ny teknik, men vad jag sett av denna trodde jag att det i alla fall inte skulle bli något nytt projekt.

Ingen blir väl förvånad när jag berättar att jag hade helt fel. En trekantig sjal är påbörjad, missade nästan att kliva av pendeltåget på väg hem i natten. Det som kan förvåna allra mest är färgerna…BRUNT och natur. Måhända ger garnet, Stäkets Silkealpackamerino, ett resultat som blir lite för kraftigt för att det skall bli bra som sjal…det får tiden utvisa.