Den har legat klar och blockad ett tag men det har inte funnits möjlighet att fotografera gryningssjalen, gryning och skymning har på något vis lyckats sammanfalla hela november.
I söndags var det ett par minuter ljus (nästan solljus) innan dimman kom och då rusade dottern och undertecknad ut med kamera i ena handen och sjal i den andra.
Har stickat utan beskrivning, men sjalen är nog ganska lik originalet förutom storleken plus att jag lagt till en enkel hålkant ytterst, som dekor och för att lättare kunna blocka med raka kanter.
Nu ligger det ”bara” fyra sockstickningar i stickkorgen (bland alla andra pågående projekt).
Att sticka med stora stickor i blanka garner och glittetråd är inte min passion (just nu), den stora behållningen av projektet är dotterns glädje över sjalen. Jag vet att den kommer tas om hand väl. Själv ger jag mej raskt i kast med provstickning av ett nytt discoprojekt… i egen tolkning av discostickning.