Upprepat

Det bir ingen  Restegarnsjakka, inte i år i alla fall.

Vet inte om det är allt det gröna, eller avståndet mellan bårderna (som dessutom ger det gröna mer plats) som skaver, men jag känner att OM jag gör klart projektet kommer koftan ändå bli liggande i skåpet. Projektet ju legat på skrivbordet i sina två lådor med garn sedan tidigt i våras och bara blängt på mej.

Så i helgen tog jag tag i projektet. Hade funderingar på att spara halskanten som jag verkligen gillar (för jag kan tänka mej att göra ett nytt försök (med mindre grönt)), men helt plötsligt var hela projektet upprepat. Jag har nu ett helt gäng monokromt flerfärgade (eller vad man skall kalla det) nystan, får se vad de vill bli.

Jag fortsätter en bit till

Jag hade verkligen bestämt mej för att repa upp  Restegarnsjakka, åtminstone upp till efter första bården. Tog ett foto att ha som minne. Efter att ha tittat på bilden och funderat ett tag ombestämde jag mej. Det är bra med foton, man får ett annat perspektiv.

Det har blivit en bård till och jag jämför hela tiden med min hönsestrikkofta.

Acantusbården är verkligen min favorit. Nu är det dags för nederkanten.

En bård till

Har stickat en bård till på Restegarnsjakka. Fortsätter min hönsestrikkinspiration och gör inte samma bård som den första men jag funderar på om det inte är för mycket enfärgat mellan bårderna, hoppas verkligen att det blir bra när jag är klar.

Det börjar bli dags att dela för ärmar, storleken ser fortfarande OK ut när jag jämför med hönsestrikkoftan.

Vad hände?

Jag vet inte riktigt vad som hände (jag kan inte se att det hänt någon annan som stickar Restegarnsjakka), men oket på min  restegarnsjakka blev som en fjäril när jag ökat efter oket.

Det var bara att repa upp och göra färre ökningar (jag får göra dem senare helt enkelt). Nu ser det lite bättre ut och känns bra på även om det är svårt att prova när man inte kommit så långt. Ett alternativ (eller komplement) till att prova är att jämföra med ett plagg med liknande modell och konstruktion.