Vill inte riktigt acceptera att det är höst än, så i helgen repade jag upp det fula twistsömsbroderiet på mina Rosenvantar från Skagafjörður.
Broderade nederkanten på BÅDA vantarna och kände mej riktigt duktig.
Nu återstår enbart att brodera tummarna.
Nyavmaskad såg min blå sjal inte mycket ut för världen,
blockningen gjorde susen, som vanligt,
Jag har stickat i lite olika entrådiga garner som fanns i skåpet, de blå c:a 600 m/100g (mest Kampes 1-trådiga) det vita kommer från Solkusten (som inte finns mer) och är lite grövre.
Beskrivningen till själva sjalen kommer från min sjal Halvan som finns i min bok ”Sticka en lätt, en svår eller en mittemellan”,
kanten med blommiga ränder kommer från sjalen Tussilago.
Är riktigt nöjd med kombinationen.
Min version av lille Svens vantar är klara, båda har fått tummar.
Här är vantarna även lättblockade (ville inte töja ut resåren), de blev så mycket slätare och finare.
Det var verkligen kul att göra en vuxenversion av barnvantarna.
Måhända gör jag en barnvante i vuxenstorlek längre fram, då kan jag kanske utgå från beskrivningen i Karins bok Sticka svenska vantar.
Tycker att det blev fint med ”mönstermaskan” på slätstickning, både på handrygg och utmed tumkil och tumme. Filcolanas Pernilla är lite runt och bra på att visa upp texturen.
Handflatan är helt slät.
Detta är 7:e paret färdigställda vantar i min allt för långa lista i Vantsommar 2024.
Första nystanet av det vackra tweedspunna garnet från Ullcentrum är uppstickat och det räckte precis ner till ärmhålet på min tröja i dubbel bruten resår, eller skall man kalla det för våffelmönster?
Den som är observant kan se de förkortade varven nedanför kragen (på bild blir det tydligare än i verkligheten), det går inte att få mönstret att stämma (så jag bara stickade på), istället blir det faktiskt dekorativt, jag är så nöjd.
Jag tror att detta är det första hela plagget jag gör i handspunnet garn (Reidun har ju inga ärmar), det känns lite speciellt faktiskt.
Att välja bruten resår var ett smart val, tekniken döljer en hel del ojämnheter i grovlek och framför allt tvinning (garnet är ju producerat under väldigt många år så det finns inget som är konsekvent i det).
Modellen är ungefär som Åshild, men detta garn är klar tunnare så jag har bara låtit mej inspireras.
Jag känner mej riktigt stolt.
Även om jag inte riktigt minns hur jag tänkte när jag började spinna så tror jag att det var ungefär såhär jag tänkte mej att färgerna på garnet skulle fungera.
jag får ofta frågan hur lång tid det tar att göra en tröja, i detta fall 12 år!
