Den andra lappen på mina jeans blev, tack vare workshopen på Second sunrise, betydligt snyggare än den första.
Jag började med att tråckla fast lappen på avigsidan (och så kastade jag på avigsidan fast den utmed de två sömmar som är i närheten).
Sedan sydde jag massor av uppochnerstygn ungefär utmed tygets riktning. Kanske hade det varit bättre om lappen varit mer i färg med jeansen men det skulle ju vara synlig lagning (ikväll fortsätter jag med osynlig lagning på samma ställe). Jag är klart nöjd med att kunna använda älsklingsjeansen ett tag till.
Såhär ser det ut ifrån avigsidan. Ber om ursäkt för de dåliga bilderna, men nu är det ju mörkt dygnet om.
Etikett: Sytt
Lagningsworkshop
I veckan var jag på Second Sunrise där Kerstin (som precis släppt boken Lappat & lagat) och Dogulas lärde ut och tipsade om tekniker att använda för att göra synliga lagningar.
Dogulas lappade och lagade älskningsjeans.
Fin lagning i stickat sydd med maskstygn INNAN det gick hål, himla bra tips tycker jag och jättefint.
Förstärkta jeans, även det gjort INNAN det gick hål på riktigt, det gäller mao att ligga steget före. Även om det är synligt så är det nästan osynligt.
Den Sashikobroderade lappen i närbild,
samma lapps baksida, den är alltså broderad direkt på de tunnslitna jeansen.
I våras lagade jag ett par jeans.
Hade jag varit smart/haft mer kunskap då hade jag förstärkt andra sidan som ovan men nu får jag laga även den. Förhoppningen är att denna lagning skall bli något snyggare, mer info kommer om hur det gick.
Ibland är det bra när det blir fel
Igår var det äntligen ljus och lite sol, men när vi fotograferade min nysydda kappa kom snön.
När jag var på EYF i Edinburgh förra våren köpte jag ett fantastiskt tweedtyg från Harris Tweed, tyget var dyrt men jag hade ju sett Annas fina kappa och till och med tilltvingat mej en provning på flyget hem (stackars medpassagerare).
Jag hade lite problem att få tag i mönstret men det löste sig till slut. 
När jag äntligen skulle klippa till upptäckte jag att det fantastiska tyget bara var på halv bredd och inte hel bredd som jag trodde, var i kontakt med butiken och hade nog kunnat få mer tyg men osäkerheten på om det skulle bli tillräckligt lik färg och framförallt priset gjorde att jag tvekade. 
Det blev en lösning med ett helt annat ulltyg och jag känner mej så nöjd, tror till och med att det blev bättre. 
Fodret är en thaisiden som jag fick för massor av år sedan och som tydligen bara väntat på detta projekt.
Kappan har tagit sin tid att färdigställa, kanske mest för att jag inte tagit mej tiden att sy, men nu är jag så nöjd.
Stickpåsar
Hade symaskinen framme i helgen, passade då på att sy ihop tyget jag tryckte på nationella slöjddagen i december till stickpåsar.
Sydde enklaste modell och den breda fållen i de begagnade lakanen som jag tryckte på fick bli dragsko.
Stickpåsar kan man inte få för många av och kanske skall jag starta några nya projekt att fylla dem med?
Symaskinen har varit på välbehövlig service
Som test av hur symaskinen mår efter servicen (som ny) och uppvärmning av undertecknad inför större och mer avancerade syprojekt beslöt jag mig för att sy örngott till min babykudde. Babykudden är räddningen för min nacke och den följer mej överallt. Det är svårt att hitta passande örngott som inte är vita (vit kudde mot vita hotellakan är alltid lika stressande för en glömsk tant).
Tyget har sin historia, av det sydde min mamma babylakan och annat till mej och min syster och jag sydde klänningar till mina döttrar av det. Det var ett av de få tyger jag inte kunde göra mej av med när vi flyttade från villa till lägenhet.