Repade upp halskanten och gjorde om den. Tog bort ett antal maskor, maskade av på vanligt sätt och sydde ner kanten, det blev mycket bättre. Här är före och efterbilder.
Såhär ser koftan ut färdig:
Jag är nöjd (fast det blåser i håret).
Etikett: Tangled Yoke Cardigan
Ute i kylan
Den liggande flätan på Tangled Yoke Cardigan var intressant stickning. Då flätorna ibland flätades över 1, ibland 2 och ibland över 3 maskor med ojämna mellanrum och spegelvänt på de båda sidorna blev det många tillfällen till omstickning. Till slut fick en näve stickmarkörer styra upp stickningen, då blev det lättare att hålla ordning.
Blev inte alls nöjd med halsringningen. Tyckte att den blev för vid (se säkerhetsnålsmarkeringen) och absolut inte såg ut som på bilden….men när jag ser den på fotot ser den faktiskt ganska bra ut…medans jag funderar på åtgärd får koftan vila i kylan i stickkorgen. Skall kanske prova igen…i dagsljus…
Säg den lycka som är beständig
När jag stickat ett par centimeter på oket på min Tangled Yoke Cardigan inser jag att jag haft lösare stickfasthet på första ärmen…blir inte snyggt hur jag än drar i stickningen, kisar med ögonen eller lägger huvudet på sned. Orsaken är den ledsna tummen som nu mår bättre i sitt tumstöd.
Det är bara att repa upp oket så att jag får ärmen fri och repa upp ärmen. Gör om, gör snyggt!
2 ärmar
Min kofta har nu två ärmar och jag får börja sticka ok! Fast när jag läser beskrivningen inser jag att det är nästan 10 cm enfärgad slätstickning innan jag får sticka flätan. Vilken glädje varar för evigt?
Nästan bara räta maskor
Tack för allt ”ömk”, tänk att det piggar upp SÅ!
Tummen känns bättre och stickar man ärmar på strumpstickor så blir det nästan bara räta maskor.
PS Det finns fortfarande platser kvar på stickretreaten…