är mina lila tvåändsstickade vantar klara.
Ibland är det så att vissa projekt bara tar lite extra tid på sig att bli klara, varför vet jag inte. Detta har varit just ett sådant så det känns extra bra att det är klart.
Det är gud ske lov inte riktigt vantväder ute (även om det inte är helt fel med ett par handskar) så vantarna får förhoppningsvis vänta på att bli använda till hösten, men klara är de i alla fall!
En del tycker att jag är knäpp när jag berättar att jag träffar kompisar och bara pratar stickning, man kan undra vad skulle de säga om våra tvåändsstickningsträffar? Tror inte det är någon idé att fråga.
Träffarna är i alla fall alltid lika inspirerande. Se vilka fina projekt som är på gång, sockor, vantar och halvvantar. Mina lila tumvantar är nästan klara (äntligen) så jag har raskt påbörjat ett nytt projekt (vet inte riktigt hur det gick till, en normal person hade väl gjort klart de lila först). Det blir i alla fall ett par halvvantar som jag skall brodera på när jag skall på kurs i Dala-Floda.
För ett par dagar sedan träffade jag några av mina tvåändsstickande vänner.
Ett bra sätt att hålla igång denna långsamma men trevliga teknik.
Passar utmärkt som caféstickning.
Mina lila vantar, som är gjorda i Wålstedts tunna Z-tvinnade garn, växer sakta men säkert.
Stickar på 2 mm trästickor, men än har jag inte brutit av en enda!
Det tunna Z-tvinnade garnet från Wålstedts och jag kommer inte helt överens,
men igår var mina lila tumvantar ute och luftade sig och jag ser att de i alla fall vuxit en liten bit sedan sist.
