Stickresan, helg 3

Denna helg tillbringades i Värmland. Karin hade bland annat tittat i Carina Olssons vantsamling (läs och lyssna mer hos Nördic knitting). Det fanns många olika vantar att inspireras av, Värmland är verkligen inte bara nålbundna och blombroderade dalbyvantar eller näverstickade vantar.

Jag blev så förtjust i ”kottvantarna” (beskrivning finns i boken Marias vantar, som inte alls bara handlar om näverstickning) som är en typ av ”bilvantar”, vantar av denna sort såldes i massor på hemslöjden i Värmland på 40/50-talet. Stickerskorna hämtade innan sommaren en säck med garn och avlevererade till vantsäsongen 100 par fingervantar var (om jag inte fattade fel).

Blev även inspirerad av de ullfyllda vantarna som liknar vattenbärarvantar, här är dock inte prickarna stickade, man lindar istället garnet om maskan.

De ullfyllda vantarna stickar jag i Warledagarn med prickar i Drops Eskimo som jag hittade i skåpet, kottvantarns stickar jag i Rauma lamull.
Ytterligare 2 påbörjade vantprojekt i stickkorgen 🙂

Han behöver inte vänta till jul

Traditionsenligt får KM en hemstickad födelsedagspresent (även om det handstickade är årets julklapp), det brukar bli ett par tunna strumpor, men inte i år.

I år blev det ett par Lau, har sett att han har tittat avundsjukt på mina och jag tror att kan tänka sig att de passar bra när han skall ut med kameran.

Jag stickade dem i samma storlek som mina (som nu börjar bli ganska välanvända), hade han haft större händer hade jag valt en lite större sticka. Jag valde att göra handledsmudden ett par centimeter längre och den längre mudden till fingrarna enligt beskrivningen. I morgon skall han ut i naturen och fotografera med en kompis, då får jag veta om hans halvvantar värmde som önskat. Måhända får jag bilder på hur de funkade ”in action” annars löser vi det längre fram.

Pubvantar

Om man stickar på pub då och då bör man väl ha en relaterad stickning.

Har påbörjat ett par drinkers mitts och tänker att dryckjommen skall förgyllas med lite glamorösa garner. Bottenfärgen jag valde är inte helt lämplig till publjus, men man får offra sej. Har än så länge ägnat mer tid till att hitta lämpliga färger på garn än till att sticka, det är också en del av denna sport.

Stickresan, helg 2

Stickresan 2 fortsätter och jag har tillbringat hela helgen i Jämtland och Härjedalen.

Man kommer inte långt när man stickar på tunna stickor och dessutom repar upp.
Började på stickor 1,75, vilket blev alldeles för stort (vantomkrets 24 cm). Började om på stickor 1,5 vilket också blev för stort (vantomkrets 22 cm). Att gå ner längre i stickstorlek kändes inte rimligt så jag fick ta bort ett antal maskor istället och har nu en rimlig omkrets. Parallellt stickar jag bräm till vantarna, denna stickning är så krävande för händerna att jag gör 4 varv i taget. Både långsam och krånglig stickning, det krångliga står öglestickningen för.

Detaljer som spelar roll

Mysteriestickningen Twist & turns MKAL tar mycket av min sticktid just nu, men det där med monogamstickning funkar inte för mej så även andra projekt får en del kärlek.

Kärlek blev det dock inte när jag såg resultatet av hoptagningarna i vanttoppen på mina Maria/Mora-vantar. När jag stickade hoptagningarna enligt beskrivningen blev det verkligen fult, stora och fula glipor vid färgbytet hur jag än försökte dra åt.

Efter några dagars funderande påbörjade jag vanttoppen på den andra vanten med intagningarna gjorda på ett annat sätt, ett sätt som blir mycket bättre när jag stickar i alla fall. Till saken hör att vantens hand egentligen inte skall tvåändsstickas (det är enbart vissa delar av vanten som skall tvåändsstickas), den skall stickas med vanlig flotterande flerfärgsstickning, det är kanske det som gör skillnaden.