Veckans UFO är knappt ett UFO bara ett litet embryo och kommer inte bli klart denna vecka. Tanken är istället att jag skall komma igång med tvåändsstickningen då jag skall träffa tvåändsstickningsgruppen från HV på lördag, YEY!
Det skall bli ett par vantar och färgerna är mycket häftigare i verkligheten, den lila nästan brinner om nu lila kan göra det.Det visade sig att anteckningarna jag gjort om framfarten på vantarna var sparsamma 3! rader, inte slösa på bläcket här inte.
Tillsammans med dessa fantastiskt (ha) hjälpsamma rader låg även beskrivningen till mina döskallevantar, och det verkar som om jag till viss del använt mej av den. 
Det blev en mindre kul mängd trådar att fästa. 
Jag kände mig otroligt nöjd när jag var klar. 
Det var tur att jag påbörjat båda vantarna, för annars hade de inte varit klara än, knappt två år efter starten. 
Nu är de klara och matchar perfekt alla höstfärger.Har tillbringat en dag med medlemmar från folkdansringen. Inte alls så farligt som det låter, det var folklig virkning som stod på menyn. Trevliga och inspirerande människor, högt i tak och jag blir mer och mer sugen på att göra mig en folkdräkt…
Man hinner inte så långt när man flerfärgsvirkar med 5! färger samtidigt och dessutom vill prata med alla samt lyssna på och suga i sig allt som sägs:-). Har ”påbörjat” en mudd från ett par norska vantar.Detta projekt har fastnat tidigare, då var det vid tumkilen där jag inte visste hur jag skulle öka.
Nu verkar det vara dags för minskningar istället. 
Får börja att leta och se om det finns några anteckningar, i projektpåsen finns inte en endaste pappersbit, men det finns desto fler i stickkorgen (det gäller bara att lista ut till vilket projekt de hör).Det gick jättesnabbt att få hem garnet från Vuorelma, de var mycket trevliga och hjälpsamma. 
Det blev tom några extra härvor när jag ändå höll på.
Det tog lite längre att få Rovaniemimuddarna klara, men jag tycker att de blev jättefina och kommer absolut att sticka mer i denna teknik, kanske blir det ett par vantar.
