Har stolt lyckats prestera ett par strumpskaft i dominostickning, marsmönster i Stickameras sockklubb. Skaften är dessutom ett varv rutor längre då jag fick göra en extra minskning eftersom började med mellanstorleken som blev något stor. Nu stickar jag efter minsta storleken.
När man vänder skaften utochin får i alla fall jag mer associationen till håriga ben.
Nästa utmaning blir hälpartiet, när jag läser beskrivningen känns det rörigt, men det klarnar säkerligen efter hand (fot).
När jag provstickar ett garn tycker jag det är tråkigt att bara göra en provlapp. När jag provstickade Granstudios nya lingarn blev det därför ett par muddar av samma modell som dem där jag använde mitt handspunna garn. Den observanta kan se att muddarna är lite olika, på den ena är det ett jämnt avstånd mellan de aviga ränderna och på den andra ökar avståndet uppmed armen.
Beskrivning har jag också lyckats knåpa ihop så den finns i butiken och garnet kommer till samma ställe i veckan. Mudden har fått namnet Zoe.
