Författare: Maria
Stickningens mantran
Många tycker att stickning är lugnande och meditativt. Detta beror säkerligen bland annat på att man ofta sitter och upprepar det mönster man stickar – två räta, två aviga, tå räta osv…ungefär som ett mantra.
Mantrat för denna ärm har varit: hm, den blir nog för bred nedtill… hm, den blir nog för bred nedtill… hm, den blir nog för bred nedtill… och inte blir ärmvidden smalare ju längre man stickar…konstigt….bara att börja om…
Klipp, klipp
Igår var kära vännen H på besök och kontrollerade att jag virkat rätt och övervakade klippningen av Venezians första ärmhål. Det gick bra och jag överlevde…men svettigt var det. 
Nu är det bara att virka nästa ärmhål och klippa det med så att jag kan provsy i ärmen. Har givetvis virkat & klippt höger ärmhål men det är vänster ärm som är färdigstickad. Tackar en högre makt för att jag såg det innan jag sydde i ärmen….
Tweedie
Bakstycket är nu klart och axlarna sammanfogade.
Har räknat om ärmmönstret för att sticka dem nerifrån istället för uppifrån som beskrivningen föreslår och stickat en liten bit på dem också.
Kärt återseende blev det
när jag rotade i stickkorgen.
Någon gång under 2004 blev jag helt betagen i Aberlady, designad av A. *more (finns i boken The Celtic Collection). Det visade sig att det var fler som ville sticka henne och vännen K startade en KAL. Då tröjan stickas av tunt garn på tunna stickor gick det ganska långsamt och hon försvann ner i stickkorgen.
Aberladyn dök upp igen förra sommaren då hon var en av spelarna i M’s fotbollsstickning. Större delen av turneringen tillbringades dock på avbytarbänken, men nu är hon tillbaka igen.
Min Aberlady stickas i vit kabeltvinnad merceriserad bomull på stickor nr 2 och mönstret framträde fint. Även om man måste hålla reda på varje maska är det faktiskt en ganska bra TV-stickning.