Det känns verkligen skönt!
Inte att bära kofta i detta fantastiska sommarväder,
utan att Belliskoftan äntligen är klar.
Och att den blev så bra.
Jag är säker på att jag kommer att använda den flitigt när det blir lite svalare.
Vädret i Stockholm just nu gör att de stickade plaggen inte ens behövs på kvällspromenaden. Belliskoftan är stickad i ett garn i DK-grovlek från Fingerborg, mjukt, grått och skönt.
Etikett: Bellismönster
Det börjar likna en kofta
När det, framemot kvällen, blivit lite svalare på balkongen har även Belliskoftan fått en del kärlek.
När man stickar nerifrån och satt ihop kropp och ärmar för att sticka oket blir projektet stort och värmer gott i knät, vilket verkligen inte behövts senaste veckorna. Helt plötsligt är oket klart, trots att jag fick sticka om det sista eftersom jag glömde att lägga till lite förkortade varv (och det tycker jag behövs för att plagget skall sitta bra). Det finns hopp om att projektet klarar 3-årsgränsen, jag är nästan säker på att jag påbörjade koftan i samband med stickstämman på Biskops Arnö 2018. Känns som om det kan vara ett bra mål.
En ärm till!
Fördelen med att sticka raglan- eller ok-tröjor/koftor är att ärmarna är korta.
Lite lättare är det kanske att sticka ärmarna nerifrån då man slipper att ha hela plagget med (men det tycker jag bara är bökigt den första biten), svårare är däremot att passa in en bra ärmlängd. Nu får jag fundera på hur överdelen på Belliskoftan skall bli.
En hel ärm!
Belliskoftan har fått en ärm! Bara en kvar :-I.
Stickplaneringen funkar, faktiskt
Jag varvar stickprojekten i min redan omplanerade #stickplanering, gjorde en sk revitalisering av hela projektet för att det inte skulle stranda och kastade in några nya parametrar (stickprojekt).
Belliskoftans kropp är i alla fall färdigstickad, om den inte behöver justeras för att passa ärmarna (är inte helt klar över hur jag skall fortsätta efter ärmhålen, än). Första ärmen är påbörjad och redan omstickad (läste anteckningarna dåligt och använde fel stickstorlek, men det fanns i alla fall anteckningar). Det är tur att jag vet (borde veta) att resåren blir rak och inte krullar sej efter tvätt, den ser verkligen inte helt roligt ut nu, och jag skall göra denna klar och en till…fortsätter att kampera på sleeve island.