Det blev ganska tråkigt att sticka Color affection mot slutet. lååånga rätstickade varv, men jag får skylla mej själv då jag gjorde sjalen något större än originalets största storlek.
Samtidigt har den varit en perfekt resestickning, alltid nerknölad i ryggan.
Det var i alla fall värt besväret, tycker att den blev jättesnygg, som det mesta Veera Välimäki designar.
Min Color affection växer långsamt.
Stickar mest på den när jag åker pendeltåg och buss, enkel och bra pendlarstickning.
För många år sedan reaköpte jag ett antal härvor Nokamgarn varav flera i ganska fula färger. Kunde inte bara motstå då garnet är fantastiskt och har utgått. En härva var tråkturkos och en platt klarblå.
I somras färgade jag dem tillsammans och tanken vare en randig sjal, men jag kom av någon anledning aldrig igång, härvorna har bara legat överst i UFOkorgen (inte ens nystade).
Nu skall de bli en Color affection.
