I december, varje år, brukar jag tänka att det inte vore fel att sticka en jultröja.
Varje år faller det på att jag startar för sent.
Nu började jag redan i februari, efter att jag stickat VW-tröjorna.
Att sticka på maskin skiljer sig mycket från handsstickningen och jag lär mej nya saker hela tiden.
Denna gång har jag stickat ärmarna uppifrån (plockade upp maskor från kroppen) och i resår, kommer ganska bra överens med resårbädden just nu så det gäller att passa på.
Avmaskningen visade sej däremot vara en utmaning som gick bättre andra gången än första.
Mest besvärligt är att man inte ser hur det verkligen bli förrän efter tvätt…så tröjan kanske är lite längre än jag tänkt mej och ärmen lite kortare, men jag är nöjd ändå. Speciellt nöjd är jag med de sluttande axlarna formade med ganska många förkortade varv. Den halvhöga kragen stickad i ett med fram/bakstycke blev också bra. Mönstret är jag supernöjd med.
Tyvärr har jag ett återkommande stickfel som jag inte lyckas åtgärda (har bytt nålar, dammsugit och hängt extra tyngder) men det får vara min stickmaskins ”handstil”.
Etikett: Maskinstickning
2 tröjor till
Nu har jag stickat två tröjor till.
Det känns lite ovant att göra flera likadana tröjor, men nu har jag gjort 3. Det har varit ett riktigt roligt projekt och jag har lärt mej mycket, framför allt hur man bör göra mönster så att de är praktiska att sticka på stickmaskinen (eller framför allt några saker man inte skall göra). Jag vet nu också hur lång tid det verkligen tar att brodera maskstygn.
Nu är tröjan på väg till sitt nya hem
När man maskinstickar går det fortare att sticka (när allt går som det skall) däremot tar efterarbetet oftast längre tid.
När alla delar är färdigstickade,
måste de tvättas och spännas ut till önskad form.
I detta fall skulle dessutom motivet kompletteras med broderi,
både i färg och reflex.
Tröjan är nu helt färdig,
fint paketerad 
och på väg till sin nya ägare.
Spännande projekt
Jag håller på och stickar en tröja till ett reklam/välgörenhetsprojekt, verkligen jättespännande.
Det har varit mycket jobb med mönster och provlappar innan stickandet kommit igång. Det gäller ju att få en vision bli stickbar.
Jag stickar på min silverhingst ledd av designaknit, det går bra ibland och mindre bra andra stunder, särskilt oroligt blir det när delar på maskinen går sönder, tur att det var hyggligt lätt att få tag på reservdelar.
Montering, en del broderi och annat görs för hand.
Läs mer om tankarna kring projektet här. Kolla på auktionen till förmån för BRIS här.
Under tiden stickar jag vidare, mer information om det slutgiltiga resultatet kommer.
Det var inget koftväder på Gotland
men ledighet och vacker miljö är perfekt för att ta projektbilder.
Perfekt dessutom med statister i form av Lansagårdens får.
Är så nöjd med att jag lyckades med projektet att maskinsticka och handsticka en kofta och är sugen på fler liknande projekt.
Modellen är inspirerad av Kate Davies Cocatoo Brae men jag har räknat om den något för att passa min kropp.
Har valt att göra ett helt annat mönster på OKet, inspirerat av shetländska mönster.
Då delarna till kroppen stickades fram och tillbaka valde jag att sticka OKet på samma sätt, lite pilligare men jag gillar ju långsam och krånglig stickning.
Var noga med kantmaskorna så att jag inte behövde täcka med band, det blev fint ändå tycker jag. 