Fortsätter ihärdigt på Farah shawl. Det som är svårast är inte roositud-mönstret, det är de spetsstickade partierna emellan, jag har flera gånger varit tvungen att repa upp en bit och sticka om (har numer ett par strumpstickor i stickpåsen som jag använder till maskorna i spetspanelen när jag repat upp).
Det tar verkligen tid, men känns så värt det. Ser så fram emot den färdiga sjalen.
Nu börjar man kunna se att jag för var av de 4 mönsterfärgerna valt att använda flera olika nyanser.
Mycket av min sticktid tillbringar jag just nu tillsammans med teststickningen Farah shawl. Sjalen växer och börjar redan att bli lite svår att fotografera.
Det är fortfarande lite pilligt men samtidigt lika roligt att se mönstren växa fram.
Efter varje rad diagram fäster jag trådarna. Jag börjar varje motiv med att dra garnet genom en ögla av det dubbelvikta garnet på avigsidan, då behöver jag endast fästa i slutet av varje motiv.
När Florence Spurling annonserade teststickning av sin sjal Farah var jag inte sen att anmäla mej.
Farah är en stor helmönstrad 3-kantssjal. Man stickar hela tiden efter diagram, det är sju rader diagram på höjden. Man börjar i ena spetsen så det är bara ett diagram på bredden till att börja med, hur många diagram det blir på bredden längst upp har jag inte kollat än.
Även andra diagramraden är det ett diagram men varven börjar redan bli längre. Mönstret skapas av den estniska tekniken roosimine/roositud (har sett båda begreppen och har inte förstått skillnaden, är det någon som vet?) och det är så roligt att sticka. Lite pilligt och ingen TV-stickning men riktigt roligt.
Det var ett bra tag sedan jag stickade något med den Estniska tekniken roositud, det var nog när jag stickade muddarna Flora.
När jag stickade mössorna Gertrud kom idén att jag skulle göra en mössa med ett likadant hjärta fast byta teknik. 
När man gör hjärtat med denna teknik blir det mycket tydligare (när man stickar med flotterande mönster blir mönstren lite mer diskreta), speciellt om man använder en färg som avviker på från bottenfärgerna som jag gjort här.
Jag gillar verkligen tunna mössor som dessa, jag lyssnar ofta på böcker när jag är ute och går och mina hörlurar passar inte med mössor med uppvikt kant, då försvinner allt prat i mössan.
När hoptagningar blir fina, blir jag så glad.
Blir du sugen på att sticka Gertis hittar du henne i min Ravelry-shop:
Medan jag sorterar mina bilder från SiV får ni hålla tillgodo med mina kursmuddar.
Muddarna är stickade efter mönstret till Flora, lite längre och med ett annat Roositud-mönster. Med (Charlotte) Kaae i klassen gick det inte att sticka svartvitt inte…lite knallgult lurade hon in:-). Tror hon ryser när nån säger svart, i hennes muddar finns inget svart inte!
