Så var det roligaste slut

Har inte riktigt kunnat sluta sticka på Snowflake vest, jag gillar verkligen att sticka Intarsia, utmanande men kul.

Nu är det bara resten kvar.

Tittar man på snöstjärnans avigsida kan man tydligt se att jag använt olika tekniker när jag stickat intarsian (men jag tror inte det kommer att synas när den är färdig). Medan jag stickar nederkant och halskant skall jag fundera på om det skall bli en slipover eller om jag skall hitta på ett par ärmar.

Pilligt och roligt

Har stickat vidare på Snöstjärnan, både pilligt och rolig stickning. Perfekt såhär när det är lite julledigt och hjärnan förhoppningsvis hänger med litegrand.

Har stickat färdigt övre delen av fram- och bakstycket som stickas fram och tillbaka, där har jag blandat att sticka flerfärgsstickning och att sticka intarsia.

Jag har precis börjat sticka intarsia runt. Jag stickar bottenfärgen runt och mönsterfärgen fram och tillbaka ungefär som jag gjorde på sockorna jag påbörjade på sticksymposiet i somras och på dessa estniskinspirerade vantar som påbörjades på ett annat sticksymposium.

Snöstjärna

Vissa saker måste man bara sticka, Snowflake vest är ett sådant projekt för mej. Intarsia, både fram och tillbaka och runt (om man vill).

Jag har otåligt väntat in kompisen för att KALa, nu är vi igång och nu känner jag mej inte alls lika stressad längre (jag har ju dessutom en hel del annat på stickorna). Stickar i Garnstudios Nepal som legat till sig sedan jag hade min butik.

Slipovern har en ”bakåtskjuten europeisk axel” och man börjar med bakstycket.